Kommunal eller statlig kontroll av alltifrån folkhälsan till fordonsbesiktningen ses närmast som en självklarhet. Vem minns till exempel inte flourtanten i skolan? Innan fastighetskrisen slog till i början av 1990-talet var god tandhälsa spjutspetsen i socialdemokratisk medborgaruppfostran.
Idén om allas rätt till kritvita tänder var inte fel. Misstaget var att ingen litade på att medborgarna själva kunde ta ansvar för sin tandborstning. I stället för koncentrera sig på barnen som behövde hjälp, fick alla barn en likadan plastmugg att skölja munnen med. Minst en gång per termin kom en underbetald kvinna – nej, folkhemmet var inte feministiskt – in i klassrummet för att beordra vikten av en bättre munhygien.
Till politikerna som vågar ifrågasätta delar av flourtantssamhället hör skribenterna bakom antologin ”Med frihet följer ära”. Inför Centerpartiets kommundagar i Göteborg skriver frihetliga liberaler som Fredrick Federley, Elisabeth Thand Ringqvist och Annie Johansson om hur förvaltningstanken behöver ersättas med framtidsvisioner.
Individens rätt att bestämma – och därefter ta ansvar för konsekvenserna av besluten – är skribenternas bärande tanke. Oavsett om idédiskussionen behandlar jämställdhet eller rörlighet är tonläget hoppingivande. Dels är antologin ett bevis för att förnyelsen av Centerpartiet fortsätter, dels visar slutsatserna att en ideologisk ryggrad är nödvändig för alla partier som behöver sträcka på sig.
Ingen kan påstå att centerrörelsen har en historia som präglas av ideologiska ryggradsreflexer. Ännu uppfattar stora delar av väljarkåren Centern som ett intresseparti för landsbygden. Här i ligger även svagheten med antologin.
Partier varken kan, eller ska ta avstånd ifrån sitt förflutna. Men i stort sett varje kapitel tar avstamp i bonderörelsen. Det är som att skribenterna vill försäkra läsarna om att landsbygden alltid varit en arena för den frihetliga liberalismen. Varför är det så viktigt att lyfta fram sin uppväxt på orter som Västra Ämtervik och Vinslöv? Om land och stad ska kunna samsas i samma parti måste kanterna slipas. Varken stereotyperna av småfolket eller Stureplan ger en rättvis bild av dagens centerrörelse.
Några generationer bort är vi alla bönder. Den frihetliga liberalen är en lantis med Louis Vuitton-väska. Vad som har betydelse är att frihetliga liberaler har en i grunden optimistisk framtidssyn. Därför är det så glädjande att Centern gått från att vara rabiata bromotståndare till att bejaka skyskrapor.
Det om något är en frihetsutveckling som bör äras.
Frihetsutveckling som bör äras
Frihetlig liberalism befinner sig i en identitetskris. I takt med att socialliberala tankar har trängt in i socialistiska och konservativa partier har liberalen börjat känna sig rotlös i partipolitiken. Inget parti står helt upp för den frihetliga liberalismen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!