Fritidsgården Chill la upp inbjudan till sitt nästa gårdsmöte på sin Facebook-sida förra veckan. En av punkterna som kommer att tas upp är en ny regel om svenska som enda språk. Fritidsgårdens enhetschef Klas Jervfors menar att man planerar införa regeln för att skapa ett mer inkluderande klimat på fritidsgården och att man tittat på verksamheter i andra kommuner som infört liknande regler.
– Det är dels för att personalen ska kunna säkerställa vad som sägs, sedan är det ett bra sätt att lära sig svenska. Vi vill ju hjälpa in de unga i vuxenlivet och ett viktigt sätt att göra det är att behärska språket, säger Klas Jervfors.
Han tycker inte att frågan om olika språk på fritidsgården är ett stort problem och att det umgås friskt mellan olika ungdomar. Men samtidigt har det uppstått små vardagssituationer, såsom småtjafs om pingisrack eller datorer, där man inte har kunnat förstå allt som sagts.
– Det här handlar inte om att stänga ute någon, vi vill få in alla på fritidsgården, men vi vill samtidigt att man ska prata svenska för att vi ska kunna veta att alla beter sig sjysst, säger han.
Men regelförslaget får också kritik. Signe Johannessen är ordförande på Gnesta Art Lab som arbetar för en inkluderande ort och har olika konstprojekt med nyanlända. Hon reagerade starkt när hon såg punkten på mötesinbjudan.
– Det känns som en exkluderande retorik som smyger sig in i normen. Jag blir rosenrasande. Det är jättebra att peppa andra att lära sig svenska, men om personalen har problem med språken så borde ju den kommunala responsen vara att skaffa mer resurser för att förstå istället för att förbjuda, säger hon.
Hon tror att språkregeln istället kan fungera exkluderande.
– Om man inte kan prata svenska, ska man då bara sitta tyst på fritidsgården? Jag förstår att det är utmanande när samhället förändras, men det är ju en del av vårt samhälle att vi har flera språk, säger hon.
Klas Jervfors menar att tanken inte är att personalen ska lägga sig i alla samtal som förs men att om man hör några som pratar på ett annat språk så ska man då be dem att prata svenska. Men samtidigt kan regeln bli situationsanpassad.
– Om man till exempel hör två prata ett annat språk med varandra i ett enskilt samtal så kommer man ju inte att lägga sig i, utan det handlar mer om de större sammanhangen. Om man inte kan svenska så är man absolut välkommen ändå, då får man hjälpas åt. Vi kommer inte att kasta ut någon, utan det viktigaste är att man försöker, säger Klas Jervfors.
Under veckan ska frågan tas upp på Chills gårdsmöte där verksamheten diskuteras med besökarna.
– Vi vill ta upp det här med ungdomarna, och det är inget skrivet i sten. Så länge man förstår syftet och om den är tydlig så är regeln bra, säger Klas Jervfors.