– Det är jättebra att ni skriver om det här. Det är en av våra viktigaste frågor, säger hon.

Sedan 2010 har sjuktalen ökat med 80 procent och kostnaderna nästan fördubblats.

– Vi har sett en explosiv kostnadsutveckling från 21 miljarder till närmare 40 miljarder kronor 2015.

Svängningarna de senaste tio åren syns även tydligt längre tillbaka i tiden och det gör Sverige unikt.

– Vi skiljer ut oss internationellt. Sverige har under en lång tid haft höga berg och djupa dalar, säger Annika Strandhäll.

– Det här är svindyrt på ren svenska.

Variationerna beror dels på hur själva sjukförsäkringen är utformad och dels på rådande konjunktur. Andra faktorer som spelar in är anställningsformer, arbetsmiljö och teknikutveckling. Bilden är komplex, enligt ministern.

Exempelvis 2003 hade Sverige de högsta sjuktalen i hela världen. Därefter gick siffrorna ner till 2010 då de vände uppåt igen.

När finanskrisen slog till 2008 steg inte sjuktalen, tvärtom.

– Då skruvar man åt i verksamheterna. Människor blir mer rädda för att förlora sina jobb och drar sig för att sjukskriva sig.

Resurser dras in i offentliga verksamheter och det blir tuffare på många jobb. När konjunkturen sedan vänder uppåt kommer en backlash. Sjukskrivningarna stiger igen, både för att folk vågar sjukskriva sig igen, men också för att de hårda tiderna tar ut sin rätt.

De låga sjuktalen 2010 var onormalt låga. De hade sin förklaring i sjukförsäkringen. Det var då den bortre parentesen trädde i kraft och en stor grupp personer som hade varit sjukskrivna en längre tid ramlade ur systemet.

Och 2015 var sjuktalen uppe på en ny topp och regeringen har lyft frågan som en av de mest prioriterade, enligt ministern.

– Alla är förlorare. Individen naturligtvis, som är sjuk och frånvarande från jobbet, arbetsgivaren som får svårt med bemanningen, något som lätt blir ett moment 22 eftersom andra anställda drabbas när kollegor är frånvarande, och sedan samhället för det ekonomiska priset för sjukskrivningarna, säger Annika Strandhäll.

– Det här är svindyrt på ren svenska. Det ligger i allas intresse att se till att människor får stöttning och hjälp att komma tillbaka.

Sämst villkor på kvinnodominerade arbetsplatser

Kvinnor med psykiatriska diagnoser som arbetar inom vård, skola och omsorg är de som sjukskrivs allra mest.

De arbetsplatser som sticker ut finns inom kommun och landsting, vilket gör de höga sjukskrivningstalen till en politisk fråga på mer än ett sätt.

– Vi politiker måste vara självkritiska för det här är politiskt styrda verksamheter. Det är politiken som är arbetsgivare, säger socialförsäkringsministern.

Kvinnor som arbetar i välfärden hör till den grupp där sjukskrivingarna ökar allra mest. Det är också arbetsplatser som har brist på personal.

– De är yrkesgrupper som har enormt stort behov av nyrekrytering. Det är allvarligt, säger Annika Strandhäll.

– Alla är förlorare

Kvinnor som drabbas av stress, ångest och depression är de fall som ökar mest i sjuktalen.

– Det här är arbetsplatser med tuffa arbetsmiljöer. I Sverige är vi duktiga på den fysiska arbetsmiljön, men inte lika duktiga på den sociala arbetsmiljön, vi släpar efter där. Förutsättningarna för de här yrkesgrupperna är sämre, lönerna är sämre och arbetsvillkoren är sämre. Det finns mycket kvar att göra.

Så ser skillnaderna ut mellan könen:

Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män och den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor är psykiska diagnoser.

[custom-embed script="PGRpdiBjbGFzcz0iaW5mb2dyYW0tZW1iZWQiIGRhdGEtaWQ9InNqdWtwZW5uaW5nX255a29waW5nIiBkYXRhLXR5cGU9ImludGVyYWN0aXZlIiBkYXRhLXRpdGxlPSJTanVrcGVubmluZyBOeWv2cGluZyI+PC9kaXY+PHNjcmlwdD4hZnVuY3Rpb24oZSx0LHMsaSl7dmFyIG49IkluZm9ncmFtRW1iZWRzIixvPWUuZ2V0RWxlbWVudHNCeVRhZ05hbWUoInNjcmlwdCIpLHI9b1swXSxkPS9eaHR0cDovLnRlc3QoZS5sb2NhdGlvbik/Imh0dHA6IjoiaHR0cHM6IjtpZigvXlwvezJ9Ly50ZXN0KGkpJiYoaT1kK2kpLHdpbmRvd1tuXSYmd2luZG93W25dLmluaXRpYWxpemVkKXdpbmRvd1tuXS5wcm9jZXNzJiZ3aW5kb3dbbl0ucHJvY2VzcygpO2Vsc2UgaWYoIWUuZ2V0RWxlbWVudEJ5SWQocykpe3ZhciBhPWUuY3JlYXRlRWxlbWVudCgic2NyaXB0Iik7YS5hc3luYz0xLGEuaWQ9cyxhLnNyYz1pLHIucGFyZW50Tm9kZS5pbnNlcnRCZWZvcmUoYSxyKX19KGRvY3VtZW50LCJzY3JpcHQiLCJpbmZvZ3JhbS1hc3luYyIsIi8vZS5pbmZvZ3IuYW0vanMvZGlzdC9lbWJlZC1sb2FkZXItbWluLmpzIik7PC9zY3JpcHQ+PGRpdiBzdHlsZT0icGFkZGluZzo4cHggMDtmb250LWZhbWlseTpBcmlhbCFpbXBvcnRhbnQ7Zm9udC1zaXplOjEzcHghaW1wb3J0YW50O2xpbmUtaGVpZ2h0OjE1cHghaW1wb3J0YW50O3RleHQtYWxpZ246Y2VudGVyO2JvcmRlci10b3A6MXB4IHNvbGlkICNkYWRhZGE7bWFyZ2luOjAgMzBweCI+PGEgaHJlZj0iaHR0cHM6Ly9pbmZvZ3IuYW0vc2p1a3Blbm5pbmdfbnlrb3BpbmciIHN0eWxlPSJjb2xvcjojOTg5ODk4IWltcG9ydGFudDt0ZXh0LWRlY29yYXRpb246bm9uZSFpbXBvcnRhbnQ7IiB0YXJnZXQ9Il9ibGFuayIgcmVsPSJub2ZvbGxvdyI+U2p1a3Blbm5pbmcgTnlr9nBpbmc8L2E+PGJyPjxhIGhyZWY9Imh0dHBzOi8vaW5mb2dyLmFtL2NyZWF0ZS9jb2x1bW4tY2hhcnQ/dXRtX3NvdXJjZT1lbWJlZF9ib3R0b20mdXRtX21lZGl1bT1zZW8mdXRtX2NhbXBhaWduPWNvbHVtbl9jaGFydCIgc3R5bGU9ImNvbG9yOiM5ODk4OTghaW1wb3J0YW50O3RleHQtZGVjb3JhdGlvbjpub25lIWltcG9ydGFudDsiIHRhcmdldD0iX2JsYW5rIiByZWw9Im5vZm9sbG93Ij5DcmVhdGUgY29sdW1uIGNoYXJ0czwvYT48L2Rpdj4="]

En studie från i höstas visar att läkare sjukskriver män längre tid än kvinnor i 17 av de vanligaste 20 diagnosgrupperna.

Studien visar också att kvinnor som grupp har sämre självskattad hälsa än män som grupp. Hälso- och sjukvården bedömer att kvinnor har en större funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning än män, även när hänsyn tas till den självskattade hälsan.

Resultaten visar dessutom att kvinnorna är sjukfrånvarande i högre grad än män, även när hänsyn tas till behandlarnas bedömningar.

Hur länge personen är sjukskriven i det första läkarintyget påverkar starkt längden på perioden med sammanhängande utbetalningar av sjukpenning och rehabiliteringspenning, den så kallade sjukfallslängden.

Källa: Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen