Nåväl. Det behöver inte vara fel att tänka i nya banor. Om kortet hade varit en inbjudan till då det begav sig på Moulin Rouge i Paris skulle man till och med kunna säga att konstnären gjorde ett hyggligt jobb. Hundra år senare blev motivet lika plumpt som pinsamt.
Mindre än en mandatperiod senare går Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann ut och öppnar för kvotering i näringslivet. Mycket kan sägas om Moderaternas trovärdighet i genusfrågor. Socialdemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson Claes Borgström gör sitt bästa för att skjuta Schlingmanns initiaitiv i sank (SvD 26/1).
Borgström agerar logiskt. Per Schlingmann ska inte bara övertyga liberala väljare om kvotering. Han ska övertyga sina egna kommunalråd. Det lär inte blir lätt. I veckan har den interna kritiken mot Schlingmann varit lika hård som Claes Borgströms.
Utifrån ett liberalt perspektiv är kvotering i grunden komplicerat. Oavsett om du söker första jobbet, eller blir erbjuden en plats i bolagsstyrelsen, ska kön inte ligga dig till last. Samtidigt går det inte längre att blunda inför den strukturella diskriminering som finns runt omkring oss.
Fortfarande råder en ojämn könsfördelning mellan till exempel låg- och högstatusyrken. Ju högre upp i näringslivet, desto ojämnare fördelning. Även om nästan samtliga akademiska topputbildningar i dag domineras av kvinnliga studenter – och högutbildade kvinnor var den enskilda grupp, som procentuellt höjde sin lön mest under 00-talet – har för lite hänt i storbolagen.
De viktiga besluten fattas i hög utsträckning i manliga miljöer utanför mötesrummen. Ordförandeklubban är mest en teknikalitet. När styrelsen har möte på onsdagen, har besluten redan fattats på 18:e green under söndagen. I sådana fyrbollar ingår sällan kvinnor.
Moderaternas positionsförflyttning – oavsett om Per Schlingmanns förslag mynnar ut i en ny lag nästa mandatperiod eller inte – är därför välkommen. Det är dags att fler liberaler än Lena Ek (C) och Birgitta Ohlsson (FP) vågar diskutera vilka strukturer som ligger bakom den ojämna fördelningen i karriärmöjligheter, löner och föräldraledigheter.
Och varför manliga kommunpolitiker anser att lättklädda kvinnor på julkorten låter som en lysande idé.