Gårdsnamnet i nya landsortsadressen
Hela Sverige håller på att byta ut landsortsadresser till ett nytt system, där bynamn och gårdsnamn ska ingå i adressen. Avsikten är att lättare kunna lokalisera fastigheter.
Ulla Werner, kartassistent i Nyköpings kommun, har sedan förra året arbetat med adressändringar. Hittills har knappt en fjärdedel av Nyköpings kommun fått nya landsbygdsadresser.
Vem bestämmer vad som är rätt namn? Om en bonde på 1800-talet ville kalla sin nybyggda gård Lovisehill efter en älskad Lovisa, går det inte att ändra på?
Nej. Man äger inte en adress. Namnet på en gård tillhör gården. Personen som bor där kan flytta och då finns gårdsnamnet kvar, förklarar Ulla Werner.
Hon pekar på kulturhistoriska värden i gamla by- och gårdsadresser. Namn som kan anses anstötliga ska däremot inte användas.
Helt givet är det inte hur adressändring ska göras. För orter som Bergshammar, Tuna, Tunaberg och Lunda diskuteras om församlingsnamn ska användas, men det är inte beslutat.
Jag tycker att församlingsnamn är lokaliserande, säger Ulla Werner.
Lars Nordzell på Grytsbergs Säteri opponerar sig mot att 18 fastigheter i Gnesta kommun numera kan ha Grytsberg i sin adress som konsekvens av det nya adressystemet.
Vi valde Grytsberg som namn på företaget därför att ingen annan ort eller gård i Sverige har det namnet.
Enligt Lars Nordzell genomförs adressändringarna inkonsekvent.
De som nu fått Grytsberg i adressen har tidigare avstyckats från stamfastigheten.
Lilian Eriksson, karttekniker i Gnesta kommun, säger att de 18 fastigheterna under Grytsbergs Säteri alltid hetat Grytsberg i fastighetsbeteckningen, däremot inte i adressen.
Kommunerna får använda olika metoder för att fastställa den nya adressen. För landsbygden i Gnesta är det enligt byggnadsnämnden enklast att använda traktnamn och gårdsnamn.
Men fler Gnestabor än Lars Nordzell uppges vara missnöjda med detta system. En del vill inte ha något med huvudgården att göra i adressen, har kommunens kartavdelning hört.
Lars Nordzell är även upprörd över att han, som är den lagfarne fastighetsägaren till Grytsbergs Säteri, inte tillfrågades innan Gnesta ändrade adresserna.
Ingen i trakten är tillfrågad, det finner jag underligt.
Så jobbar vi med nyheter