"Genom kriser utvecklas man"

Med en uppväxt som inleddes före andra världskriget och fortskred i det begynnande kommunistiska Tjeckoslovakien har hon fått praktisera det positiva tänkandet många gånger. Ludmila berättar om sin ihärdiga envishet för att kunna studera vidare efter grundskolan.
– Allt skulle förstatligas och utbildning sågs inte som någonting positivt, säger Ludmila.
Men genom att flytta till en annan stad lyckades hon skaffa sig en examen från byggtekniska gymnasiet. Efter några års arbete började hon studera till civilingenjör, på distans, samtidigt som hon arbetade på olika företag, sist som assistent på tekniska högskolan i Prag. Men ockupationen av Tjeckoslovakien år 1968 gjorde det omöjligt för Ludmila att bo kvar. Gränser stängdes och på grund av sitt arbete inom högskolan drabbades hon av trakasserier. En flytt till ett annat land blev nödvändigt. Genom orientering på landslagsnivå vistades hon mycket i Skandinavien och hade blivit förälskad i naturen.
– Då kom det till mig, att jag skulle stanna i Sverige, efter en orienteringstävling i Skåne.
Så år 1970 anlände Ludmila till Göteborg, där hon började studera svenska.
– Det var svårt, men jag var så fokuserad. Jag hade lappar med svåra ord uppklistrade ovanför sängen.
Ludmila kände endast ett fåtal människor i Sverige, däribland hennes nuvarande man Jiri, även han från Tjeckoslovakien. När Jiri, som då bodde i Ludvika, fick arbete på SSAB i Oxelösund, flyttade hon med honom. Hon besökte omgående arbetsförmedlingen, hittade och fick arbete som kartritare på länsstyrelsen i Nyköping. Därefter bokstavligen byggde Jiri och Ludmila upp sin tillvaro i Oxelösund. De byggde både sitt eget hus och sin egen segelbåt. Så småningom fick de två barn och Ludmila sökte sig efter en tid till en tjänst på Oxelösunds stadsarkitektkontor. Hon är glad över att hon och hennes man alltid har haft yrken som motsvarar deras utbildningar och hon talar insiktsfullt om vikten av att ha motgångar.
– När jag kom till Sverige fanns det en trend att undvika kriser. För mig är det konstigt, genom kriser utvecklas man.
Ludmila valde att inte gräva ned sig i det förflutna, utan har i stället fokuserat på sitt liv i Sverige.
I dag är hon en pensionär, med många intressen. Men viktigast menar hon är att hålla sig frisk, därför börjar hon varje dag med yoga.
– Man måste jobba hårdare nu än tidigare för sin hälsas skull.