Glatt budskap med högsta tryck

Och på en anrik teater för att kanske locka fler än vanliga kyrkobesökare, och för att en och annan världslig låt också ska trivas, och för att ljudet inte ska bli så överakustiskt okontrollerat.
Jodå, och så långt var allt väl i lördags kväll.
Och även om det ibland är roligare att sjunga gospel själv än att lyssna måste jag säga att den lilla kören från Nyköping var mycket säker och likaså femmannakompet.
Det var drag i sången och glädje i uttrycket och så kunde de också lugna ner och tala till hjärtat genom att göra en halvcirkel vid rampen och dra ner kompet. Bra!
Fullt spjäll och i falsett var det däremot som gällde för Frank Ådahl och det kunde man ledsna på, men ibland hade hans pianospel en fantastisk bluesdrive.
Och jag köpte hans upphottade sång och pianospel till ”En liten stund med Jesus”, eftersom han lyfte fram Lina Sandell ur allmän glömska.
Tillsammans med kören fixade han ett jättelyft med Carole Kings superhit ”You’ve Got a Friend”. Kul där att se och höra hur trummisen tog kommandot på slutet!
Kvällen blev alltså rätt lik ett nattmöte i en frikyrka med Frank Ådahl som spontan predikant. En hel del klokt sade han till tröst och mot vår tids egoism och mot att vi fyller vårt innersta rum med bitterhet och hat.
Men om nu detta också var en konsert borde han ransonerat och planerat pratet och sjungit mer ihop med kören. Och förkunnelse till hjärteknipande smetiga syntklanger är jag för alltid misstänksam mot.
Minus också för att kör och solister i början lät så vasst uppmickade. Och för att pianot, när det spelades starkt, hade en så obehagligt hård attack.