Glöm inte de unga männen

I dag är det ett år sedan Fadime Sahindal mördades. Mördad för att hon vill leva sitt eget liv, på sina villkor, inte fångad och bunden av en tvångströja i form av patriarkalisk kontroll och könsförtryck. Begreppet hedersmord tog plats i samhällsdebatten och ett skrämmande mörkertal av unga kvinnor, hotade och utsatta för hedersrelaterat våld, synliggjordes.
Samhällsreaktionen var omedelbar och visade på en bred bestörtning över att något liknande kunde existera i ett demokratiskt samhälle. Länsstyrelsen i Sörmlands pågående undersökning visar att över hundra sörmländska unga kvinnor utsätts för den här typen av våld (se SN 17/1). Samtidigt ser vi att samhället så smått börjar hitta vägar att nå fram till de drabbade, att finna vägar för att stödja och skydda dem. Mycket mer kan göras, men några steg har ändå tagits i rätt riktning. De så kallade hedersbrotten är bara en del av det våld som riktas mot kvinnor i svenska hem. Det måste man ha i minnet. Våldet mot kvinnor är något som inte heller det öppna demokratiska samhället förmått eliminera, detta våld måste bekämpas varhelst det visar sitt fula tryne.
Några som dock verkar ha kommit bort i debatten är de unga männen i familjer där hedersrelaterat våld förekommer. Det är de som förväntas vakta på sina syskon, övervaka, kontrollera och rapportera. De som handfast förväntas ärva, ta över och respektera dessa patriarkaliska normsystem. De som är satta att vakta på familjens heder. Hur ska vi kunna hjälpa dem att bryta mönstret? Det är nödvändigt för att verkligen komma till tals med det hedersrelaterade våldet. Att dessa unga män initialt möter samhällets förmaningar med taggarna utåt är inte konstigt även om det är fullt möjligt att de känner sig både ensamma och osäkra i den roll de själva förväntas fylla. Vi måste förklara oss villiga att lyssna, om vi förväntar oss att någon ska lyssna i gengäld.
Det är en svår uppgift är att nå ut både till dessa unga kvinnor och män. Det är ett arbete som kommer att ta tid, men som bevisligen kommer att rädda liv. Men då måste vi inte bara ställa oss frågan varför inte alla lyssnar, utan även vad det är i vårt förhållningssätt som gör att vårt budskap inte alltid når fram.