Det är länsstyrelsen i Sörmland som har bedömt hur Gnesta kommun sköter sitt arbete kring krisberedskap, utifrån 21 mål som baseras på en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Gnesta får en plump i protokollet, när det gäller teknisk utrustning på den plats som ska användas för krisledning om kommunen drabbas av till exempel en större skogsbrand eller ett omfattande strömavbrott.
Åtta mål bedöms som uppfyllda, övriga som "delvis uppfyllda".
– Vi håller på att jobba på det och det mesta har satt sig bra under det senaste året. Det går åt rätt håll, menar Göran Johansson, lokalplanerare och säkerhetssamordnare på kommunen.
Vid två skogsbränder i somras fick kommunikatörerna som ingår i krisledningsstaben jobba en del med information, men bränderna blev inte så stora att hela staben behövde aktiveras.
– Nu ska vi lägga en plan för hela den kommande mandatperioden, sedan blir det mer detaljerat arbete för nästa år. Självklart tar vi hänsyn till synpunkterna från länsstyrelsen, säger Göran Johansson.
Totte Arvidsson, handläggare för samhällsskydd och beredskap på länsstyrelsen, håller med om att Gnesta kommun är på rätt väg.
– Fler mål borde ha nåtts under mandatperioden, men vi ser samtidigt att kommunen har en vilja att utveckla och att arbetet pågår, säger han.
Arvidsson menar att det är svårt att säga hur bra kommunerna generellt är på krisberedskap.
– Det är svårt att mäta en sådan typ av förmåga. Det bästa kvittot man får är när kommuner råkar ut för en samhällsstörning.