Fredrik Norberg är överförmyndare på Gnesta kommun. Han berättar att det i dag bor fyra ensamkommande barn i Gnesta, tre av dem har permanent uppehållstillstånd och en har istället för en god man fått en särskilt förordnad vårdnadshavare. Men under 2014 väntas minst fyra nya ensamkommande barn till Gnesta som är i behov av en god man.
— Barnen har en god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare tills de fyller 18 år eller av någon anledning lämnar kommunen, där kan det bli aktuellt med byte av god man. Annars kan det röra sig om att de tvingas flytta tillbaka till sina hemländer eftersom de inte fått permanent uppehålls tillstånd. En särkilt förordnad vårdnadshavare får barnet den dag det får ett permanent uppehållstillstånd.
Barnen ska tilldelas en god man "snarast" efter sin ankomst, något som i Gnesta brukar innebära ett par dagar.
Uppdraget att vara god man åt ett ensamkommande flyktingbarn är inte att jämföra med att vara god man åt en vuxen person.
— Det är lite olyckligt att det heter samma sak. Att vara god man åt ett barn är nästan som ett föräldrauppdrag. Det tar mer tid och kräver andra insatser från den som tagit uppdraget.
Bland annat rör det sig om alla kontakter med myndigheter, skola och sjukvård. Som god man är man också ansvarig för barnets ekonomi. Däremot bor man inte tillsammans med barnet.
— Nej, det ska man inte göra. Barnet ska antingen få plats på ett boende eller placeras i ett familjehem, den delen sköts av socialtjänsten, säger Norberg.
Den första januari 2014 träder en ny lag i kraft som säger att migrationsverket kan anvisa samtliga svenska kommuner att ta emot dessa barn, oavsett om det finns en tidigare överrenskommelse mellan myndigheter och kommunen eller inte. Hur den nya lagen kommer påverka Gnesta kommun låter Norberg vara osagt.
— Det vet vi inte än, som det är nu har vi har ett avtal med fyra platser. Men det kan bli fler, hur många vet jag inte. Den nya lagen ger migrationsverket möjlighet att pressa kommunerna hårdare, och de måste se till vilka behov och möjligheter som finns.
Säg att det den 2 januari står fyra barn i Gnesta som behöver hjälp, är ni redo för det?
— Ja, det ska vara i sin ordning. Jag ska träffa socialchefen för att förbereda det här i dag (måndag, red anm) så vi ska vara redo vid årsskiftet.