Gnesta kommun krympte verksamheten
Gnesta kommun lämnar sina ekonomiska bekymmer bakom sig. Underskottet är borta under år 2003, men hur besparingarna har påverkat servicen står skrivet i stjärnorna. Kommunen har 67 färre på lönelistan.
Meningen var att hälften av summan skulle följa med in i 2004 men det slipper man dras med nu.
Både kommunchefen Sune Eriksson och kommunalrådet Gert Nilsson (s) tackar kommunens anställda för att de har uträttat storverk. Något tack ödslades det inte energi på i samma skrift för ett år sedan.
Ytterligare en skillnad är att kommunen nu har 67 personer färre på lönelistan. Alla har dock inte förlorat jobbet, en del arbetar i dag för kommunalägda fastighetsbolaget Gnestahem AB.
Hur personalminskningen påverkat servicen för kommunmedborgarna går inte att mäta i ekonomiska termer. Personalens övertidsuttag minskade i alla fall med 35 procent.
Att ekonomin gick bra under förra året beror bland annat på skattehöjningen med 95 öre, personalminskningar samt besparingar inom bland annat äldrevård, barnomsorg och räddningstjänst.
På den positiva sidan står två miljoner kronor mer i ökade skatteintäkter, pengar som tillkom utöver de tolv miljoner skattehöjningen kammade hem.
Vid årsskiftet 200203 tog Gnestahem över förvaltning och ägande av kommunens fastigheter. Det skapades ett nytt dotterbolag som förvaltar fastigheterna. Tillsammans har hela kommunkoncernen anläggningstillgångar på över 420 miljoner kronor.
Affären gjorde att kommunen ökade sitt borgensåtagande med 57 procent. Det betyder att man har betalningsskyldighet för andra organisationer och bolag på drygt 329 miljoner kronor.
Skulderna finns dock oavsett om kommunen eller Gnestahem äger fastigheterna.
Att effektivisera var motivet till att egna fastighetsbolaget nu ska sköta kommunfastigheterna. Kommunen vill fokusera på sin kärnverksamhet.
Av kommunens budget på cirka 350 miljoner kronor är 225 miljoner kostnader för personal. Trots det har man sparat drygt 4,5 procent på den posten jämfört med år 2002.
I årsredovisningen varnas för att kommunens pensionsskuld kommer att öka kraftigt. Stora årskullar fyrtiotalister går i pension de närmaste åren.
Slutligen har de olika förvaltningarna hållit sig till den budget de fick i början av 2003. Bara socialnämnden bommar ordentligt och går back med 1,5 miljoner kronor. En stor orsak är höga kostnader för särskilda boendeformer för funktionshindrade.
John Henzlert
Så jobbar vi med nyheter