Gnesta planerar satsning på Bryggeriholmen
Gnesta kommun satsar pengar på Bryggeriholmen i centralorten. Nästa år är tre miljoner kronor i budgeten öronmärkta för att få ordning på tomten.
Ett antal negativa faktorer äter upp överskottet. Om inget görs väntas totalsumman bli minus för alla tre åren, som mest drygt tio miljoner kronor 2006.
De här siffrorna är bara första titten på väntade förändringar i verksamheterna. Nu har nämnderna till maj i år på sig att presentera hur verksamheten ska förändras med den budget som finns, säger ekonomichef Magnus Pettersson vid Gnesta kommun.
Nästa år hoppas kommunen kunna satsa tre miljoner kronor på den privatägda tomten Bryggeriholmen i Gnesta centrum.
Bryggeriholmen har rykte om sig att vara något av en skamfläck för orten. Flera byggnader står och förfaller.
Det finns ett politiskt önskemål att göra något där. Vad pengarna ska användas till är oklart. Om det går till nybyggnationer eller om det går till tomtmark finns inget beslut på.
Övriga planerade större investeringar är bland annat en satsning på att bygga om Återvinningsgården för drygt fyra miljoner kronor. En bättre brandbil till räddningstjänsten kostar 1,4 miljoner kronor.
År 2006 läggs fem miljoner kronor på byggandet av en regionaltågstation. Samma år går fyra miljoner till utveckling av Spårbacken i Laxne.
Här finns förhoppningar att orten ska kunna växa. För att klara alla investeringar behöver Gnesta kommun låna pengar.
Vad gäller löpande kostnader ser matematiken lite annorlunda ut. Enheterna på kommunen får varje år ett minsta rambelopp och ett högsta att räkna på.
De arbetar fram två förslag på hur de skulle kunna fortsätta verksamheten. Det ger en frikostig lösning och en lösning med lite pengar.
Exakt hur stor budgeten verkligen blir är omöjligt att sia om. Det avgörs i kommunfullmäktige i juni för kommande år.
Gnesta har i alla fall planerat för en genomsnittlig löneökning för sin personal med tre procent. Det ger ett extra minus på cirka sex miljoner kronor varje år.
En annan kraftig kostnadsökning kommer från gymnasieskolorna. Gnestas ungdomar i gymnasieåldern blir fler. Mellan 2004 och 2007 ökar antalet elever med cirka 130 till drygt 530. Samtidigt höjs avgifterna till de kommuner där skolorna finns. Sammanlagt kostar det cirka sex miljoner kronor årligen. Mycket av kostnadsökningarna Gnesta drabbas av är ofrånkomliga.
Att gymnasieeleverna kostar mer är inget kommunen kan göra något åt, säger Magnus Pettersson.
I fortsättningen ska Gnesta lägga en liten summa i madrassen. Varje år räknar man med att avstå två procent av intäkterna. Då finns reserver att ta av i dåliga tider.
Tekniken med att spara inför dåliga tider står även nämnd i Bibeln.
John Henzlert
Så jobbar vi med nyheter