Gnesta vill vara redo när olyckan händer
Svenskar löper störst risk att skada sig i hemmet eller på fritiden när de tränar. Olyckor kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år. Något mått på lidandet finns inte men nu vet man när Gnestaborna ligger som mest risigt till.
är det kanske största riskmomentet.
Särskilt den äldre delen av befolkningen är hårt utsatt. Hemmet och fritiden står för 80 procent av alla olyckor, förskolor och skolor medräknade.
Annat farligt Gnestabor kan utsätta sig för är att äta giftiga växter som till exempel svampar. Att hamna i en explosion är också ett relativt stort riskmoment jämfört med andra olyckor.
Gnestabornas extra utsatthet för vissa faror beror till viss del på kommunens geografiska utseende. I Gnesta finns närheten till järnvägen, många vattendrag, många stora gårdar och slott.
Särskilt unikt för Gnesta är de djupa gruvhålen i Skottvång. I Gnesta finns även en flygplats. De senaste tio åren har två flygolyckor med dödlig utgång inträffat i kommunen.
En person har försvunnit
i ett gruvhål och flera personer har gått igenom isar och omkommit.
Kommunen har även drabbats av flera anlagda bränder som har kostat stora summor
i materialskador och framförallt flera människoliv. För några år sedan härjade även en pyroman i Gnestatrakten vilket ledde till stor uppståndelse.
Trafikolyckor och arbetsplatsolyckor står vardera för tio procent av alla olyckor. I trafiken sker flest dödsolyckor.
Gnesta kommun har en ny plan mot olyckor.
Kommunen har fått ett stort ansvar vid olyckor och extraordinära händelser i och med ny lagstiftning. Vi ska ha en planering för sådant som kan hända, säger kommunchef Sune Eriksson.
Genom att kategorisera olika olyckor och betygsätta dem har man utvärderat Gnestabornas värsta faror. På det viset har kommunen slutit sig till hur olyckorna kan förebyggas eller avhjälpas när något väl inträffar.
Man kan inte gardera sig mot allt men det hjälper att öva och planera, säger Sune Eriksson.
Självklart varierar både risker och konsekvenser med en människas ålder. Unga människor skadas inte lika ofta vid fallolyckor och äldre mer sällan på grund av idrottsutövande.
Vilka motåtgärder mot olyckor kan kommunen
vidta?
Vi kan ge enskilda ökad kunskap om till exempel fall- och halkolyckor. Det går också att undanröja risker genom att till exempel sanda vägar, anpassa lekplatser, ha bra hygien
i kommunal verksamhet och ha bra arbetsmiljö.
Hur ska kommunen kunna agera utan att skjuta till extra pengar i budgeten?
Mycket av arbetet pågår redan, som till exempel sandning av vägar. Nästa år har vi budgeterat för att förbättra kvaliteten på vägarna. År 2006 ska vi få mer statligt stöd för att arbeta vidare med bland annat riskerna med extraordinära händelser.
Så jobbar vi med nyheter