Gnestabo: "Det här visar att demokratin fungerar"

– Jag är glad och nöjd över att se att det finns något slags hjärta för dessa ungdomars framtid, konstaterar en av de engagerade 300 Gnestaborna bakom medborgarförslaget.

Lotta Blomgren var med under det senaste mötet i kommunfullmäktige där medborgarförslaget togs upp och hon hänvisade då till Kisa kommuns inackorderingsbidrag. Något som nu tycks bli verklighet även i Gnesta.

Lotta Blomgren var med under det senaste mötet i kommunfullmäktige där medborgarförslaget togs upp och hon hänvisade då till Kisa kommuns inackorderingsbidrag. Något som nu tycks bli verklighet även i Gnesta.

Foto:

Övrigt2018-03-18 10:00

Lotta Blomgren, tidigare integrationsstrateg Gnesta kommun, konstaterar nöjt att politikerna tycks ha lyssnat på den allmänna opinionen där allt fler reagerar över behandlingen av de unga afghanska killar som under ett par års tid ( i väntan på besked om uppehållstillstånd) försökt bygga upp en ny tillvaro i Sverige.

– I stället för att bara avhumanisera och mäta kroppsdelar, fatta beslut som får förödande konsekvenser för de här ungdomarna så känns det bra att politikerna verkar ha vaknat och gör en omvärldsanalys innan beslut fattas, säger Lotta som menar att det finns en bred opinion kring dessa unga människors hälsa och framtid.

På frågan varför politikerna tycks ha svängt först nu, svarar Lotta Blomgren, att "ibland ligger okunskap nära till grund för förhastade beslut."

– För det här är komplicerade frågor, även för alla som jobbar med detta dagligen. Det är inte lätt att förstå alla turerna kring Migrationsverkets regler. Det är en helt ny situation och den här gruppen människor tycks ha hamnat mellan stolarna.

Lotta Blomgren hoppas att om det fattas beslut om ett inackorderingsbidrag så kan det innebära att fler familjer i Gnesta vågar ta steget och öppna sina hem. Samtidigt understryker hon att det finns mer som kommunen kan göra för dessa ungdomar.

– I dags läggs hela ansvaret på den ensamkommande att på egen hand och på ofta mycket kort tid hitta en egen bostad. Risken är stor att få av dem lyckas med det, eftersom de flesta inte har ett eget stort nätverk vilket oftast krävs för att hitta en bostad/ familj som kan ta emot en inneboende. I flera andra kommuner samarbetar man därför med olika organisationer eller kyrkan, avslutar Lotta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!