Gnestas skolbarn är billiga i drift
Snittkostnaden för en skolelev i Gnesta är bara drygt 80 procent av kostnaden för en elev från resten av Sverige. Trots det är Gnestaeleverna i högre grad behöriga att söka in på gymnasieskolan.
Gnesta kommuns barn- och utbildningsförvaltning är kostnadseffektiv, säger barn- och utbildningschef Michael Martinsson, som genomfört kvalitetsredovisningen.
Att kommunen är stolt över att spara in på skolbarnen beror på att man har ett ess i ärmen. Trots de svaga resurserna ger Gnestaelevernas betyg i högre utsträckning dem gymnasiebehörighet jämfört med eleverna i övriga riket.
Om du bryter ner kostnaderna i fler poster ser du att kommunen lägger lika mycket resurser på själva undervisningen som resten av landet gör. Sedan spar vi in mycket på att ha låga lokalhyror. Dessutom har Gnesta något lägre löneläge än vad storstadskommunerna har, vilket också får ner kostnaderna.
Men allt är inte frid och fröjd. Kommunen har svårt att locka behöriga lärare. Man har 7,9 lärare per 100 skolelever vilket är lika många som i övriga landet. Men i Gnesta är bara 64 procent behöriga, vilket faktiskt är en ökning med 1 procent mot år 2001. Ett faktum som man också slår på stortrumman över i kvalitetsredovisningen.
Är inte en procent väl lite att vara stolt över?
Ja, men om vi gör en ny redovisning om bara ett halvår skulle det bli andra siffror. Vi påbörjade en lyckad lärarrekrytering inför höstterminen 2002. Den har inte fått ordentligt genomslag i statistiken ännu. Exakt hur mycket andelen behöriga lärare ökat kan jag ännu inte säga.
I resten av landet är hela 83 procent av lärarkåren behörig.
Vad tänker Gnesta kommun göra för att locka fler behöriga lärare?
Gnesta visar en god måluppfyllelse och arbetsmiljö, det lockar många lärare. Dessutom jobbar vi aktivt för att få hit fler lärarstuderande.
Ytterligare ett intressant fakta angående skolbetygen, visar att antalet grundskoleelever med godkänt i alla ämnen är lågt. I Gnesta bara 71 procent och i hela riket 74 procent.
En förklaring kan vara att eleverna har en tendens att välja bort ett ämne. Man får nämligen bortse från ett betyg när man räknar ihop medelvärdet. Eftersom det är svårt att lära sig till exempel främmande språk satsar elever sin energi på annat.
En lösning på det kan vara att få skolungdomarna att känna att all undervisning är meningsfull.
Så jobbar vi med nyheter