Gnestaskolor effektivast i länet
Gnesta kommun har effektivaste skolan i Södermanland. Kommunen får ut mest betyg för de pengar man satsar på eleverna i grundskolan, visar en jämförelse bland kommunerna i Södermanland.
Ändå får niondeklassarna i Gnesta högre avgångsbetyg än de som lämnar grundskolan i Trosa där politikerna satsar betydligt mer på skolan.
En grundskoleelev i Gnesta kostade förra året kommunen 41 792 kronor. Grannkommunen Trosa är betydligt generösare och satsar 52 369 kronor per elev, alltså 25 procent högre.
Det visar en undersökning som tidningen Kommunaktuellt har gjort bland så gott som samtliga kommuner i landet.
Att jämföra kostnaderna mot betygen innebär en produktivitetsmätning. Enkelt uttryckt blir resultatet ett mått på vad varje betygspoäng kostar, vilket också kan ses som ett sätt att redovisa hur effektiv kommunens skola är.
Effektivast i Sverige är Skara kommun som samtidigt är en av landets allra snålaste när det gäller att pytsa ut pengar till skolan. Men trots att politikerna bara betalar drygt 40 000 kronor per elev lyckas ändå niondeklassarna i Västgötakommunen nå en genomsnittspoäng på 217,4 vilket är högt över riksgenomsnittet.
Gnesta kommun tillhör toppskiktet i Sverige i effektiva ligan med en 41:a plats. Trosas placering är mycket blygsam, 255 av totalt 286 jämförda kommuner.
Både Nyköping och Oxelösund satsar också mer pengar än Gnesta men lyckas ändå inte nå samma betygspoäng.
Undersökningen tas på stort allvar av Skolverket som har arbetat med frågan om skolans produktivitet under lång tid.
Nu lutar vi mot att använda sådana här produktivitetsmått. Man kan ha olika varianter på det här, säger Miki Tomita, projektledare på Skolverket till Kommunaktuellt.
Undersökningen tar inte hänsyn till andra faktorer som föräldrarnas utbildning, elevernas etniska bakgrund eller kön. En snabb jämförelse mellan utbildningsnivån i Gnesta och Trosa visar dock att invånarna i Gnesta genomgående har en något lägre utbildning. Andelen akademiker i Trosa är något högre samtidigt som fler invånare i Gnesta enbart har nioårig grundskola som enda utbildning.
Kommunförbundet tycker nu att kommunerna borde intressera sig för varför vissa kommuner får ut mer för sina pengar än andra.
Politikerna måste bli bättre på att följa upp och se vad man får ut för pengarna, de har ändå ansvaret för finansieringen, säger Louise Fernstedt, ansvarig för skolfrågor på Kommunförbundet.
Så jobbar vi med nyheter