God afton, Herr Wallenberg

Finanskrisen lär inte hålla SEB:s ordförande Marcus Wallenberg vaken på nätterna. Inte heller bankens vd Annika Falkengren är lågkonjunkturens största förlorare. Tvärtom skulle hon fått en rejäl löneförhöjning från sju till nio miljoner kronor. Sent på fredagskvällen kom beskedet att SEB väljer att backa.
Falkengren har en fantastisk karriär i SEB bakom sig. Hon kom till företaget som trainee för drygt tjugo år sedan och har klättrat hela karriärstegen. När SEB häromåret skulle hitta en ny direktör var hon en drömkandidat: kompetent, kunnig och kvinna. Man kan nästan se framför sig hur familjen Wallenberg utbrast i ett unisont hurra.
Annika Falkengren bör alltså ha en hög ersättning. Men hennes och andra toppchefers ersättningar bör även vara i relation till resultatet de levererar. Det är just den principen som gör de i dag hårt kritiserade bonussystemen så bra. Ju bättre utdelning, desto högre lön. Svårare än så är det inte.
När ägarna mitt under den förmodligen värsta finanskrisen någonsin ville ge företagsledningen rejäla lönepåslag bröt man det logiska sambandet mellan vinst och egen vinning. I samma ögonblick som pengarna rasslat in på ledningens personliga konton skulle hela marknadsekonomin göras en otjänst.
SEB tillhör de svenska banker som gått bort sig i Baltikum. Under Annika Falkengrens tre år vid rodret har SEB:s börsvärde sjunkit som en sten i Rigabukten att hon för den prestationen överhuvudtaget erbjöds en löneförhöjning på två miljoner är fullständigt ologiskt.
Anledningen till erbjudandet var att Falkengrens och den övriga företagsledningens rörliga löner tas bort. Bortfallet skulle kompenseras genom att lönens fasta del höjdes. Precis när vad som legitimerar hela bonussystemet är på väg att slå in gör man alltså om.

Det går att fråga sig om SEB, trots den sena reträtten, har röda siffror på sitt PR-konto. För även om den totala lönekostnaden nu blir lägre lär bankens goodwill inte hamna på plus. Nyemission i kombination med nya ersättningsnivåer har aldrig varit enkelt att kommunicera varken inför småspararna eller staten.
Den politiska kritiken av ersättningssystemen i näringslivet har förvisso varit på gränsen till populistisk. Så länge inte SEB tagit del av några statliga kapitaltillskottsprogram har finansmarknadsminister Mars Odell (KD) inte med ersättningsnivåerna i den enskilda banken att göra.
Om och när SEB bestämmer sig för att begära kapital av skattebetalarna bör Odell däremot lägga tyngd bakom orden. Innan dess får Annika Falkengren leva med att få sin lön ifrågasatt och aktieägarna med att Herr Wallenberg vägrar att ta av sig nattmössan.