Goda omdömen?

Kristdemokraterna i Gnesta vill att eleverna i kommunens skolor ska få ett skriftligt omdöme i ansvar och engagemang. Och det ska bara ges till dem som är särskilt värdiga, ungefär en tredjedel av klasserna. Vid första anblicken kan det ju låta sympatiskt att den som kämpar för att klara godkänt i sina ämnen får en särskild skriftlig och positiv uppmärksamhet utöver betyget. Men majoriteten av de goda omdömena kommer säkerligen att gå till dem som redan klarar skolarbetet väl.
När eleverna väl söker till gymnasiet är det ändå betygen som talar - eventuella skriftliga omdömen har ingen inverkan när snittsiffrorna talar. I sak är det alltså enbart en skriftlig klapp på axeln, vilket låter snyggt men är verkningslöst. Att dessutom begränsa dessa till en viss del av elevunderlaget är en märklig lösning - den som gör sig förtjänt av det bör väl få det oavsett om det är två procent eller 80 procent av eleverna?
Det finns redan så kallade utvecklingssamtal, där det är tänkt att föräldrar, elev och lärare ska diskutera hur det går i skolarbetet och hur eleven fungerar i skolmiljön. Att det där diskuteras även elevens engagemang och ansvarstagande måste vi ju utgå ifrån. Men om föräldrar upplever samtalen som luddiga och otydliga måste formerna för dessa självklart ses över.
Skolarbetet är för många jobbigt och behöver fokuseras på det som ger effekt. Om nu ett skriftligt omdöme inte har någon reell inverkan, vad ska det då vara bra för? Kd i Gnesta tror att det kan vara bra att ha när man söker sommarjobb. Men det finns väl inget som hindrar en lärare att ställa upp och ge referenser när och om det behövs?