Göte samlar sin historia
Göte Göransson har gått den klassiska tecknarbanan och har gjort nästan allt. Senaste projektet är att samla ihop sin egen bildhistoria utan att dra ner på tecknarivern. Nu är han aktuell med nya boken om Nyköping.
Här i huset finns också bådas arbetsplats. Gunilla arbetar med keramik och Göte tecknar och målar. Nu är det illustrationerna till böckerna om Nyköpings historia som driver Götes tecknarhand. Första delen kom ut i dagarna och författaren Håkan Norén och Göte har tillsammans diskuterat fram vad som skulle illustreras. Sedan har det tunga arbetet satt i gång.
Folk ser ju bara en vy och en massa hus och tänker inte mer på det. Men det är ett enormt arbete som ligger bakom, säger Göte och visar upp skisserna till första bokens omslag.
Det är en vy över Nyköping sett från Lindbacke under tidigt 1660-tal. Göte har kopierat skisser som Erik Dahlberg gjorde på den tiden och försökt tyda vad som är vad.
Han har slarvat lite grann med avstånden, så det fick jag ordna till. Sedan har jag gjort en fantasibild byggd på dagens topografi, berättar Göte och pekar på husen, de utmärkande tornen och Nyköpingska byggnaderna. För varje nytt kapitel har han tecknat en ingångsbild med typiska scener från varje epok. Det betyder också att varje klädesplagg är autentiskt för den tiden, inredningen, vapnen, möblerna, med mera.
Det är det här som tar tid, att ta reda på hur det kan ha sett ut. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vara så nära verkligheten som möjligt. En kritiker sa en gång att illustrationerna tillför inget nytt. Hur kan man säga så? Då fattar man ju ingenting! Jag skapar ju en bild som inte finns, säger Göte bestämt.
Göte har arbetat med teckning sedan han till sin stora förvåning insåg att han kunde teckna. Då var han nio år. I ungdomsåren kunde han knappt försörja sig, utan bodde inackorderad hos en dam som han fick gröt av varje morgon. Det var dagens mål. Bättre blev det när han började teckna reklam från 1945 och framåt. Det var glada ansikten på bilderna som sålde allt från tvättmedel till kaffe och Hermodsbrev. Göte tecknade också serier, bland annat Biggles och Texas Jim.
Lasse Åberg var här och fick ett par serieteckningar till sitt museum. Annars försöker jag att samla på mig ett exemplar av allt jag har gjort och scanna in dem. Det blir ju så när man blir äldre, man vill samla ihop sitt liv. Det är roligt att gå tillbaka till ungdomen på det här viset, jag är ju ett stycke historia, haha.
När vi tittar på Götes alster på väggen känner jag plötsligt igen en bild. Det är ju från historieboken från mellanstadiet! Javisst stämmer det, bekräftar Göte, den är från de läroböcker han tecknade historiska bilder till.
Göte fortsätter att visa upp sina alster, pärm efter pärm. Det känns som att han har gjort allt. Mycket har handlat om historia, men det är också skämtteckningar, målade porträtt, akvareller av Nyköpingsvyer och faktiskt en del abstrakta målningar.
Det var när jag trodde att jag var konstnär, det har värkt ut, skrockar Göte och visar i stället en målning där han skämtsamt allegoriskt smädar en gallerist.
Jag tycker om att driva med konsten. Jag är otroligt mycket emot konst just nu, eller det folk kallar konst. Jag är så trött på det.
Tacka vet han insekternas värld och allra helst spindlarnas. När han berättar om sina insektseskapader lyser han upp. Insekterna ska närmas med kärlek och inget annat.
Jag känner att det här är min kompis, då blir det mycket lättare. Det är så nära skapelsen man kan komma över huvud taget.
Så jobbar vi med nyheter