Gymnasiet måste även ge yrkesutbildning
Den nuvarande gymnasieskolan fungerar dåligt för de elever som siktar på ett jobb direkt efter skolan. Därför är ungdomsarbetslösheten större än den skulle behöva vara, säger Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i en rapport. Den föreslagna nya gymnasieskolan riskerar att göra yrkesutbildningen ännu sämre.
Gymnasiekommittén föreslår en ännu starkare betoning på generella kunskaper och förberedelser för högskolestudier, trots att kommittén är medveten om att allt talar för en framtida brist på arbetskraft där yrkesutbildning från gymnasieskolan är tillräcklig.
Det finns åtminstone två risker med förslaget. Dels ställer det ökade krav på färdigutbildning efter gymnasiet, antingen på arbetsplatserna eller i någon eftergymnasial utbildning. Förutsättningarna för detta är inte de bästa, eftersom företagen inte har resurserna för att färdigutbilda ungdomarna och det statsfinansiella utrymmet för ökad satsning på eftergymnasial yrkesutbildning är begränsat. Ännu mer oroväckande är att bristen på yrkesanknytning i gymnasieskolan riskerar att slå ut de elever som är minst studiemotiverade och mest angelägna att snabbt komma ut på arbetsmarknaden.
Det är sant att arbetsmarknaden ställer krav på bredare kompetens, framförallt när det gäller baskunskaper som svenska, engelska och matematik. Men samtidigt måste gymnasieskolan ge en god yrkesutbildning, som är användbar i arbetslivet direkt efter skolan. Förslagen från gymnasiekommittén tillgodoser inte detta behov utan fjärmar sig snarare från detta. Det är grymt mot alla de elever som är mindre studiemotiverade och inriktade på att snabbt komma ut i arbetslivet. Det är också allvarligt med tanke på det framtida behovet av arbetskraft.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!