Vägen mot Tumbo slingrar sig genom det torra men gröna landskapet. Det är högsommar, naturen blomstrar. Men vid avtagsvägen mot Hällbyanstalten väntar taggtråd och murar. Utanför anstalten får man känslan av att ständigt vara iakttagen, det finns kameror överallt.
Här på Hällbyanstalten, som har den högsta säkerhetsklassen som finns, avtjänar omkring 100 män sina fängelsestraff från en månad upp till livstid.
Efter att ha tagit mig igenom fem olika dörrar och en säkerhetskontroll sitter jag vid anstaltschefen Peter Kjellins bord. På väggen hänger ett flygfotografi. Fotbollsplanen i mitten av fängelseområdet ser ut som anstaltens hjärta, men någon fotboll spelas inte längre på grusplanen. Den stora utomhusytan är stängd för de intagna och målen har monterats ned.
– Vi försöker ta bort alla konfliktytor, berättar Peter Kjellin.
Förr hade anstalten ett fåtal gäng som orsakade problem på fängelseområdet, det kunde röra sig om Hells Angels eller Bandidos. I dag finns otaliga kriminella grupperingar och nätverk. De intagna bor i grupper om 20 personer, vilket gör att de rivaliserande gängen hålls åtskilda inom fängelsets murar. De har egna rastgårdar för att inte blandas med varandra. Även i den så kallade ”sysselsättningen” där de intagna varje dag utför arbete eller studier hålls avdelningarna skilda från varandra.
– Det är ett stort jobb för oss att planera var vi ska placera de intagna för att undvika hot och våld, berättar Peter Kjellin.
Finns det en risk att intagna i samma gäng placeras tillsammans?
– Det där är en avvägningsfråga, ibland måste vi placera dem ihop. Men vi har personal som bara jobbar med att utreda dessa konstellationer. Vi flyttar rätt ofta intagna för att bryta sönder grupperingar och de är vana vid det, förklarar Peter Kjellin.
Antalet kriminella nätverk är en utmaning för anstalten, ibland kan det vara så enkla saker som ett postnummer som håller ihop grupperna. Men några regelrätta fängelsegäng som fanns i mitten av 90-talet existerar inte längre.
– Det finns en rörlighet i dessa kriminella nätverk, man byter gäng och det kan vara svårt att hålla reda på dem. Det har förändrats, framförallt har vi en kategori unga som är betydligt tuffare än förr.
– De yngre har ett stort myndighetsförakt och förakt mot samhället. Det finns inte samma respekt som förr. De är vana vid att få saker genom att hota, berättar Peter Kjellin.
De allra flesta på Hällbyanstalten har en tidigare fängelsedom, men bland de sex intagna på ungdomsavdelningen är det vanligare att de kommer till fängelset för första gången. På ungdomsavdelningen sitter intagna mellan 18-21 år som får behandling och sysselsättning anpassad för unga.
Hur är det att vara ny på fängelset, söks man upp av olika grupper?
– Det klart, är man ny på anstalten så följer man normen och strukturen som finns, berättar kriminalvårdsinspektör Viktor Björklund.
Vad är det för normer?
– Det kan handla om hur man hälsar på folk, eller att man inte ska hälsa. Eller att du inte ska prata med personalen för att du blir en golare, förklarar Viktor Björklund.
Många på Hällbyanstalten har olika etnisk bakgrund, både intagna och anställda.
– I vår personal har vi människor från 22 olika länder som pratar 29 olika språk, vilket har varit ett stort lyft. Det ger oss inte bara fördelar med språket utan också kunskap kring kulturella företeelser hos våra intagna, berättar Peter Kjellin.
Men de anställda drabbas ibland hårt av sina intagna landsmän i försök att skapa kontakt och påverka personalen.
– De intagna tycker att landsmän ska stå på deras sida. Det blir känsligt när personalen markerar mot dem, säger Peter Kjellin.
Hällbyanstalten byggdes 1958, renoveringsbehovet har därför varit stort de senaste åren. Just nu pågår en omfattande renovering som ska vara klar i mars 2019. Samtliga boendehus har totalrenoverats, dessutom har en tillbyggnad uppförts.
Vi visas runt i den nybyggda delen av avskildhetsavdelningen, vanligtvis kallad ”isoleringen”. Hit kommer intagna på fängelset som antingen hamnat i en konflikt med andra intagna, med personal eller som behöver skyddas.
Cellen som öppnas är kal. Det finns en säng, stol, bord, handfat, toalett och en tv-skärm. Det finns ett fönster. Utsikten genom gallret är taggtråd, staket och den höga muren.
– Det är en kalare cell av säkerhetsskäl. Tanken är inte att man ska vara här jättelänge. Kan man inte gå tillbaka till sin avdelning kan man bli placerad på en annan anstalt, säger Peter Kjellin samtidigt som den tjocka celldörren stängs av kriminalvårdaren Jonas Åbom.
Samtidigt är det dags för en av de isolerade att komma in från sin utevistelse. Under en timme får de intagna på Hällbyanstalten vistas utomhus. På isoleringen ser promenaden lite annorlunda ut än på övriga avdelningar. I ett utrymme med galler på väggar och i taket får personerna i isoleringen känna på den friska luften, en person i varje utrymme.
De allra flesta som sitter på Hällbyanstalten är intagna som misskött sig på andra anstalter och förflyttats hit. Hällby utmärker sig som en mycket strukturerad anstalt som har förutsättningar att ta emot de allra mest besvärliga personer.
– Vi har väl inte jättegott rykte bland de intagna, vi är regeltrogna och tydliga. Samtidigt är det vissa som uppskattar det. Många av de här killarna behöver struktur, det ska inte vara rörigt, konstaterar Peter Kjellin.
Något som också stör de kriminella är Hällbyanstaltens beslut från 2009 efter en grov misshandel i fängelsets gym.
– Vi bestämde oss för att ta bort styrketräningen, det var för farligt. Vi har bara konditionsmaskiner på Hällbyanstalten nu, berättar Kjellin.
Ett av skälen att ta bort möjligheten till styrketräningen var att många intagna byggde upp ett falskt självförtroende genom stora muskler, dessutom fanns det en ökad risk för att anabola steroider kom innanför murarna.
Hur mycket knark finns det på Hällbyanstalten i dag?
– Väldigt lite, det är sällsynt. Jag kan inte säga att det inte finns, men det är ovanligt, säger Peter Kjellin.
Två narkotikahundar finns på fängelset, de jobbar i hela regionen och används ibland i samband med besök hos intagna.
– Det vi sett försök till är att man skickar narkotika bakom frimärken eller gömmer narkotika i bokryggar. Men det tar brevgranskarna eller hundarna, säger Viktor Björklund.
En narkotikafråga för anstalter är den nya tekniken. I andra länder har det hänt att drönare flugits in på fängelseområdet för att leverera narkotika. Men i Sverige finns ännu inget sådant fall, men Kriminalvården jobbar med problematiken.
– Man håller på med tester där signalen från drönaren stjäls så den återvänder till sin bas, det går även att ta över signaler på mobiltelefoner, förklarar Peter Kjellin.
Vi vandrar tillbaka från isoleringen till huvudbyggnaden där Peter Kjellin har sitt kontor. På gräsytan där det tidigare spelades fotboll vandrar några intagna från sysselsättningen tillbaka till sina celler, men någon intagen får inte tidningen träffa. Anledningen är anstaltens höga säkerhetsklass. En del av dem kommer tillbringa större delen av sina liv i den här miljön, medan andra kommer ut och påbörjar ett helt nytt liv.
– Jag har fått vykort från tidigare intagna där de skriver att det går bra för dem. Att de fixat jobb, att livet flyter på. Då känns det bra, säger Viktor Björklund.