Hamnmagasinet ruttet allt måste troligen rivas
Björn Gripwall och Birgitta Hedenstedt betalade dryga miljonen för magasinet. Att huset hade sina skavanker var de medvetna om.
Det är oisolerat till exempel. Fast köparna hade vittgående planer. Här skulle inredas med bubbelbad, motionsrum och mysig hörna för avsmakning av cognac och cigarrer bland annat.
Men nyligen var en byggtekniker och en arkitekt här. De borrade i golv, tak och väggar. Det visade sig att kåken är genomrutten, säger Gripwall.
Vatten har trängt upp en meter i väggar och bjälkar från bottenplattan. Mögel och röta frodas i den hundraprocentiga fuktigheten.
Taket hölls tidigare ihop av spännband. Dessa har vid något tillfälle tagits bort och ersatts av stöttor. Nu är taket på väg att störta in.
Ett tillräckligt tjockt lager blötsnö i vinter och det kommer att göra det.
Beskedet kom som en chock för oss. Vi hade redan börjat förbereda renoveringen. En byggnadsfirma skulle komma efter nyår. Vi har dragit fram rör för fjärrvärme till husknuten.
Men Björn Gripwall vill inte lasta kommunen för att ha sålt en undermålig byggnad. Någon stämning är till exempel inte aktuell.
Nej, jag kunde själv ha tagit hit byggnadsteknisk expertis innan jag köpte. Det här får vi lösa i samverkan.
Ingen överdriven sorg över att ha köpt ett oanvändbart ruckel, således. När affären gick igenom fanns även andra intressenter. Och tomten i hamnen har trots allt ett av Trosas mest attraktiva lägen.
Nu blir det till att ansöka om rivningslov och sedan bygglov för en ersättningskåk. Sörmlands museum har önskemål på den nya byggnaden: ett rött hus med tegeltak, stående läkt, svarta knutar. Inte så olikt nuvarande magasin, således.
Gripwall har inte mycket att invända mot museets synpunkter. Enda önskemålet är egentligen att det nya magasinet kan förses med fönsternischer på taket så att övervåningen kan utnyttjas bättre.
Och lite glädje får han kanske också av det gamla magasinet som nu måste rivas.
Jodå, vi kan nog återanvända takpannorna.
Så jobbar vi med nyheter