Hans vill inte sitta still
SN letar upp honom i sonens firma på Ringvägen i Nyköping. Här brukar han finnas och hjälpa till med allehanda. För sitta still, det är inte Hans melodi.
Efter folkskola och 14 år gammal började han arbeta inom jordbruket. Pappa var bonde och det här var i östgötska Väversunda. Familjen i Väversunda innehöll elva barn varav tio fortfarande är i livet. Och i augusti hade man en släktträff som samlade över 100 personer. Så småningom sålde familjen gården och Hans arbetade hos bönderna runtomkring i trakterna tills det var dags för värnplikten.
Han flyttade till Björkvik 1958 och gifte sig med Alice. Så började han arbeta för Kolmårdsmarmor i Ålberga. Det blev långa resor med lastbil från Ålberga till Habo och från Habo med sand till Brunflo och så till Föllinge där han hämtade marmorn. Ibland var han borta en vecka.
Jag körde 22 000 mil och det var inga moderna bilar, berättar Hans. Man fick dubbeltrampa. Jag körde också marmorblocken till bygget av Nämndhuset i Stockholm.
Hans hjälpte sedan byggmästare Olle Jonsson i Björkvik i dennes verksamhet. 1966 började han med skrotaffärer och åren 1979 till 1987 hade han Nyköpings skrot- och traktortjänst. Han startade alltså skroten på Björshult.
Jag sålde den när det kom lag på att gå kurs i asbesthantering. Det blev för dyrt. Men man fick inte riva en panna utan den kursen
Men Hans har monterat ner många pannor som blivit obehövliga genom fjärrvärmeutbyggnaden i Nyköping. Han har också monterat ner stora pannan i före detta Sunlight.
Hans har sedan dess jobbat med lite av varje, bland annat med snöröjning åt kommunen.
Utan jobb behöver man inte vara, säger han. Bäst gillar jag praktiska arbeten.
I dag har Hans skippat sitt trafikkort, han tycker det räcker bra med vanliga körkortet. Han tar bilen ibland och åker runt lite, mest i södra Sörmland. Sedan början av augusti hjälper Hans yngste sonen Magnus som tagit över Nyköpings Släp- och husvagnsservice.
Hans har tre söner till Stefan, Mikael och Benny. Hustrun gick bort 1995. Födelsedagen ska han fira hos Magnus.
Hans tycker han har haft och har ett bra liv. Fick hjärtinfarkt men har slängt alla mediciner och fått rådet att äta en halv barnalbyl om dagen.
Man måste röra på sig, förklarar han. Jobb har det varit i livet, men jag har inte tagit någon skada.
Jobb, ja, och Hans berättar om enda gången han försökte sig på jakt.
Jag var sexton år och sköt en hare. Den hade fyra ungar i sig. Så blev det inte mer.
Så jobbar vi med nyheter