Hantverk som på luffarnas tid
Hon drivs av att pröva nya hantverk, Gudrun Ewertsson. Senast i raden är luffarslöjd, olika föremål som görs av metalltrådar i gamla gårdsluffares anda.
Järntråd var billig och lätt att bära med sig. De gjorde allt från vispar till råttfällor och brödnaggare, berättar Gudrun Ewertsson.
Hon har börjat tillverka föremål enligt den gamla metoden i sitt hem i Björnlunda. Påhittigheten är det inget fel på, ett föremål som de gamla luffarna definitivt inte tillverkade men som Gudrun gör är kaffefiltershållare.
Det är inte svårt med luffarslöjd, men man måste ha ett väldigt tålamod.
Trådarna är tunna, och de ska viras, lindas och formas till korgar, ljusstakar och servetthållare.
Att göra saker med händerna har alltid varit en nödvändighet för Gudrun, något som märks på hyllorna i hennes lilla hantverksbod. Där trängs luffarslöjden med hemgjorda dockor, ljusstakar med fantasifull utsmyckning och vetekuddar för ömma axlar.
Jag vet inte vad det är som gör att jag drivs att hålla på med hantverk, inte är det arv i alla fall.
Gudruns mamma var inte det minsta intresserad av att pilla med prydnadsföremål. Därför hade råvarorna till Gudruns första hantverk en tydlig brukskaraktär.
Jag sydde dockkläder av lakansväv och stickade en tröja av raggsocksgarn, det var vad som fanns.
Nu finns desto dyrare material att tillgå, något som gräver hål i kassan.
Jag tjänar ingenting på det jag säljer, men jag måste ju bara hålla på, så det är inte för pengarnas skull. Jag kan jobba hela nätterna och det får kosta vad det vill.
Så jobbar vi med nyheter