Hård rock mer än country

Då lät det också bra men ordentligt starkt och mäktigt trots fullsatt i salen.
Kanske var det fler än jag som efter ett tag funderade på vart förhandsinformationens tal om en personlig mix av country, bluegrass, pop och soul tog vägen.
Nu var det väldigt mycket av hård rock med tunga basgångar och pumpande bastrumma. Men det var samtidigt två fantastiska kompmusiker som systrarna Lovell från Georgia tagit med sig.
Ja, trummisen är från Nashville och det säger det mesta. Och när fyra i deras band på nya skivan inte är med på turnén var det förstås bra att ha en fenomenal kille på elgitarr som spelade både bas, komp och solon på samma instrument.
Systrarna stod för de ljusa klangerna från sina instrument med effektpedaler och med snygg stämsång och det var roligt att se Rebecca hotta ikapp rockbeatet på sin mandolin. Det var också hon som svarade för intensiv lead-sång och hade både salt och peppar i sin röst. Och Megan visste precis när hon skulle fylla i med svirrande glidningar från dobrogitarren.
Tillsammans har de också skrivit alla låtar, och där fanns kvällens största begränsning, när en del låtar liknade varandra eller inte stack ut så man minns dem.
Men låten till systern som gifte sig och lämnade trion berörde. ”On the Fritz” var busigt originell och ”Love or Money” provocerade med
text och smarta rytmförskjutningar.
Och så den där slingan med en handgriplig basgång som tillfälligt landade en ton för högt. Kör den låten när ni ska vara förband åt Elvis Costello!