Hårdare tider väntar klottrare i Gnesta
Klottret i stationshuset i Gnesta kan komma att minska. Polisen hoppas att en ny lag sedan årsskiftet ska hjälpa dem att bekämpa klottret.
I Gnesta är klottret som värst från stationshuset och längs järnvägen ner mot Rekal och Powerbox, säger polischef Peter Johansson vid Gnestapolisen.
Fastighetsbolaget Gnestahem AB har haft planer på att stänga stationshuset för att få bukt med klottret i vänthallen. Men hittills har man hållit sig ifrån så drastiska åtgärder. Kanske kommer det inte heller att behövas i framtiden.
Jag hoppas att klottret kommer att minska. Vid stationshuset kan en kombination av starkare belysning och utökade befogenheter för polisen bidra till en bättre situation.
Kostnaderna för klotter i samhället har stigit rejält sedan slutet av 90-talet. Den nya lagen ger polisen möjlighet att kroppsvisitera misstänkta klottrare i förebyggande syfte.
Tidigare fick vi inte titta i väskor och liknande. Ser vi en känd klottrare kan vi nu visitera honom eller henne. Har de på sig till exempel sprayburkar kan dessa beslagtas. Personen får sedan följa med till stationen för förhör.
Det är svårare för klottrare att röra sig ute med klotterhjälpmedel på sig.
Liknande åtgärder var tidigare inte möjliga. Då polisen inte fick visitera fanns det inte mycket att göra i förebyggande syfte. Klottrare kunde oftast bara tas på bar gärning.
Förutom polisens utökade möjligheter gällande brottsbekämpning har även maxstraffet för skadegörelse höjts. En klottrare kan få ett års fängelse.
Polisen kan sedan årsskiftet också gripa den som misstänks vilja fortsätta skadegörelsen. Tidigare var man tvungen att släppa klottrare efter att de identifierats.
Jag vill understryka att klotter inte bara är ett ungdomsproblem. Det finns klottrare som är mellan 25 och 30 år eller mer. Ofta anklagas bara ungdomar för att vara orsak till klotter men det stämmer alltså inte.
Så jobbar vi med nyheter