Hatten är huvudsaken för Anna-Lisa
När sommaren står för dörren och solen skiner pryder en hatt verkligen sin plats. Fler borde bära hatt annars också, tycker Anna-Lisa Ågren. Hon är modist och tillverkar sina hattar i sin lilla butik i Nyköping. En handgjord hatt är som ett konstverk, säger hon.
Jag visste redan i 1213-årsåldern att jag ville göra hattar. Jag tyckte, och tycker fortfarande, att det är mycket speciellt med en handsydd hatt. Att tillverka en hatt är konst som allt annat, som att skriva en bok eller komponera musik...
Anna-Lisa började sin modistkarriär som 16-åring genom att gå en hantverksskola där hon lärde sig göra kläder och hattar. Efter det gick hon Tillskärarakademin och arbetade senare hos olika modister runt om i Stockholm.
Jag hade ett brinnande intresse och en dröm om att bli en riktigt bra hattmodist. Jag hade målet i hjärtat, och det har jag nått! De många modister jag har jobbat hos har lärt mig allra mest. De var gamla i yrket och kunde det genuina hantverket.
Till Anna-Lisas stora sorg är det ett döende hantverk. Det finns kanske tre eller fyra modister i Sverige som kan skapa en hatt från början till slut. Efterfrågan är inte så stor eftersom det kostar en ganska stor peng att tillverka en hatt på beställning.
Det är också en generationsfråga, det märks mycket tydligt nu. De tanter som alltid har någon huvudbonad börjar försvinna, av naturliga skäl.
Nu säljer hon mest tyg- eller stråhattar på sommaren när det är varmt och mössor på vintern när det är kallt. I avslutningstider blir det även en och annan studentmössa och festhatt som en stolt mamma ska ha på dotterns eller sonens bröllop.
Anna-Lisa kan också konstatera att det är skillnad mellan könsrollerna även när det gäller hattinköp.
Gubbarna kommer och handlar jättemycket, främst på höstarna. Herrhatten är på gång just nu. Det verkar som om gubbarna vågar lite mer än tanterna, hoppas att det kommer att förändras, fnissar Anna-Lisa.
Hemma står det lådor fyllda med hattar som Anna-Lisa har tillverkat. Hon sparar till sina barnbarn, det kan bli värdefulla saker i framtiden, tror hon. Dessutom är de fina att titta på. Modistverktygen kommer aldrig hamna på hyllan, hon syr ständigt, till sig själv om inte annat. Så kommer det också att förbli.
Just den där känslan när man får en tygbit och sätter igång och skapar och sedan ser det färdiga resultatet, det är en härlig känsla, säger Anna-Lisa med glittrande ögon.
Så jobbar vi med nyheter