Helsvensk poprock söker tung festival
Det är ingen tvekan om att Silvertape är målmedvetna. För att få höras behöver man synas, och för att synas måste man stå på sig.
Poprockbandet Silvertape består av fem killar från Vagnhärad, Trosa och Nyköping. Stefan Wessman, trummor, och Micke Andersson, bas, är båda hårdrockare i botten. Micke Österberg, gitarr, har en Kent-tröja på sig och det säger väl allt. Patrick Oké, på klaviatur, har tidigare spelat i dansband. Jocke Bernhardsson skriver texterna och sjunger, och vill inte placera sig i något fack.
Jag körde solo ett tag och de andra gästspelade. På den vägen är det, säger Jocke Bernhardsson.
Nya skivan är ett stort steg. Allt är gjort i replokalen och med egen utrustning. Micke Andersson sköter kontakten utåt och bandet hoppas att skivan ska göra susen.
Första målet är inte att hitta ett produktionsbolag, utan att få en ny lokal, skojar Patrick Oké.
Vi är ett liveband och trivs bäst på scen, fyller Stefan Wessman i.
Nej, helst vill de vara med på festivaler och konserter. Men en demoskiva måste man ha, för att få vara med på festivaler måste man ha ett smakprov att visa upp.
Det gäller att ligga på, till slut hör de av sig. De som har hört av sig vill ha mer DET, och det har vi nu, säger Micke Andersson.
Namnet Silvertape spånades fram. Något som fastnar, ett ballt namn som är lätt att komma ihåg. Micke Andersson påpekar att namnet ska vara med engelsk stavning men hopskrivet.
Låtskrivare är Jocke Bernhardsson, bandets ungkyckling. De andra vittnar om att han spottar ur sig låtar. Idag har bandet över 30 låtar på repertoaren.
Jag skriver nog en två, tre låtar i veckan men mycket skit stannar hemma.
Han skriver texten, lägger grundackorden och sedan jobbar alla fem med låten tills gruppen är nöjd. Ämnen som 11 september och mobbning återfinns på skivan.
Det går fort att repa in några låtar men sen kanske det tar en månad innan låten är fulländad, säger Micke Andersson.
Fans eller målgrupp är svårbestämt. Micke Andersson intygar att till och med farsan gillar musiken.
Knattarna tycker det är jättebra! Men man kan inte ha någon målgrupp när man spelar svensk poprock det är för smalt, säger Patrick Oké.
En arbetskamrat tyckte att vi lät som Noice, fast i modernare tappning. Det köpte jag direkt! Säger Micke Andersson.
Så jobbar vi med nyheter