Hemligt hamnavtal gynnar SSAB
Skattebetalarna i Oxelösund kan ha förlorat tiotals miljoner kronor på ett hemligt avtal mellan kommunen och SSAB Oxelösund. Under flera år har ståljätten använt Oxelösunds hamn till självkostnadspris. Något som i EU:s ögon möjligen kan betraktas som en olaglig subvention.
SN har fått kännedom om en del av innehållet. Det är i ägaravtalet som det slås fast att Oxelösunds hamn inte ska ta ut någon vinst på uppdrag som kommer från SSAB Oxelösund.
För hamnens del innebär det att bolaget inte kan tjäna några pengar på sin i särklass största kund. Hela 75 procent av allt gods som hanteras i hamnen kommer från stadens ståljätte. Vinsten får i stället hämtas in från hamnens övriga kunder.
Förra året blev resultatet 4,4 miljoner kronor. Om hamnen hade haft samma vinstmarginal i sina affärer med SSAB Oxelösund hade resultatet blivit cirka tio miljoner kronor högre. Hälften av dessa pengar, fem miljoner kronor, hade kunnat gå tillbaka till Oxelösunds kommun.
Och det är bara för år 2003. Avtalet har varit i kraft sedan det nuvarande hamnbolaget bildades på 1980-talet.
Kommunalrådet Benita Vikström (s) bekräftar innehållet i avtalet. Men hon tycker att det är väl hypotetiskt att göra beräkningar på avtalets ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Avtalet kom till stånd under stålkrisen. Vad jag förstår så hade vi varken haft en hamn eller något järnverk i kommunen om inte detta avtal hade tecknats.
Tycker du att det är ett bra avtal?
Man måste fråga sig vad alternativet hade varit. Det hade varit värre om inte SSAB hade funnits.
Tycker du att det är dags att omförhandla avtalet
Det har jag ingen åsikt om i dag.
Eric Zetterlund, vd på Oxelösunds hamn, anser att avtalet är bra. Han vill dock varken bekräfta eller dementera att affärerna med SSAB Oxelösund görs upp till ett självkostnadspris.
Men hade vi inget avtal med SSAB Oxelösund så skulle hamnen inte finnas, säger han.
Enligt EU:s regler om statligt stöd är det förbjudet att subventionera privata bolag med offentliga medel. Bengt Wennerstein, ämnesråd på näringsdepartementet, framhåller dock att det inte alltid är helt självklart vad som ska räknas som en subvention eller ett gynnande.
Det är bara EU-kommissionen eller en domstol som kan bedöma om det är frågan om en olaglig subvention eller inte, säger han.
För att EU-kommissionen eller en domstol ska ta upp en fråga om olagliga subventioner måste det göras en anmälan.
Så jobbar vi med nyheter