Hoffman och Burman en typisk kompromiss
Det råder inte längre någon partystämning i vänsterpartiet. Ulla Hoffman och Ingrid Burman, som går in som förste och andre vice ordförande, är en typisk kompromiss och övergångslösning.
Istället lämnas fältet öppet för flera kandidater och sannolikt för ett år av interna stridigheter. Partistyrelsens beslut att inte kalla in någon extra partikongress för att välja en ny partiledare kan tyckas märkligt.
Inte minst med tanke på den risk man tar att splittra partiet och förlora fokus inför en så stor fråga som en folkomröstning om svenskt medlemskap i EMU. Det vittnar om att det pågår en maktkamp mellan höger- och vänsterfalangerna i partiet och att det saknas en kandidat som likt Gudrun Schyman kan balansera de båda grupperingarna.
Den nya ledarduon meddelar dock att den inte själv kandiderar till partiledarposten. Ett uttalande som knappast ger vänsterns sjunkande opinionssiffror någon extra knuff framåt. Att intresset för partiledningen är svagt redan från början illustrerades av att stora delar av presskonferensen kom att handla om Europaparlamentarikern Jonas Sjöstedt och hans eventuella kandidatur.
Sjöstedt som anses vara en pragmatiker och högerfalangens favorit har i medierna sagt sig vara beredd att ta på sig rollen som andre vice ordförande. Men ratades av partistyrelsen. De riksdagsledamöter som i ett upprop förordade Sjöstedt gjorde uppenbarligen en taktisk miss. Det kan också tolkas som att den mer hårdföra kärnan har ett försteg framför den mjuka. Valet av Mats Einarsson och Ulla Hoffman i verkställande utskottet är en klar seger för vänsterfalangen.
Även om Hoffman bedyrade att hon ska följa partiprogrammet och inte har något emot samarbetet med socialdemokraterna är det inte otroligt att det kan börja gnissla i samtalen med regeringen. Socialdemokraterna kan förmodligen kamma hem några extra opinionspoäng men det är långt kvar till nästa val. Göran Persson har redan nu problem att infria sina egna löften och utrymmet för samarbetspartierna krymper för varje dag. Maktkampen inom vänsterpartiet och miljöpartiets tilltagande otålighet talar för ett av följande alternativ: nyval inom nuvarande mandatperiod eller en blocköverskridande regering.
Så jobbar vi med nyheter