Höga radonhalteri grusåsar i Gnesta
Radon varken känns eller syns, men kan ändå orsaka lungcancer. Hos kommunen finns mätresultat och goda råd till den som har funderingar.
Alla bör undersöka sina hus. Har man familj och barn har man ansvar, säger miljöchef Bertil Karlsson.
Radon smakar inte och luktar inte. Att bo en kortare tid i ett hus med radon är förmodligen inte farligt men längre exponering kan ge lungcancer.
I Gnesta kommun finns höga radonhalter i urberget öster om Klämmingen. Men området är tämligen glesbebyggt. Däremot löper två grusåsar genom kommunen. Strängnäsåsen går från Laxne, genom Klämmingen och ner förbi Gnesta. Badenlundaåsen går söder om Ånhammar, genom Stjärnhov och Båven.
På vintern stoppar den frusna marken radonet från att tränga upp genom grusåsen. Istället söker sig gasen upp under huset och in genom grunden eller via vatten- och avloppsledningar.
Bebyggelsen i Gnesta består till stor del av gamla torp som står på plintar. Utan kontakt med marken finns ingen risk även om marken innehåller radon.
Riskerna är helt upp till husets konstruktion. Ska du köpa hus och är osäker så kontakta mäklaren. Han ska kunna lämna besked. Annars kontaktar man mig.
Har man tur har husets radonhalt redan blivit uppmätt, säger Bertil Karlsson.
Moderna hus med nergrävd grund och källare löper större risk att drabbas. I Gnesta upptäcks ett par småhus per år med för höga radonhalter.
Strålningen är så svag att den inte går igenom papper eller hud. Den är elektrisk laddad och binds med dammpartiklar i luften som man andas in. Lungvävnaderna är så tunna att de kan angripas.
I de allra flesta fall kan problemet avhjälpas med god ventilation. På grusåsar kan man gräva en brunn bredvid huset där radonhaltig luft sugs ur och frisk sugs in.
Det är en relativt billig lösning som inte kräver ingrepp i huset och fläktar inomhus som surrar. Skeppsta skola är ett lyckat exempel där radonbrunn använts.
Mona Staflin
Så jobbar vi med nyheter