Det var lyxigt förra sommaren, för då behövde jag inte ta bort ogräs utan hade dem som studieobjekt, säger Gunnel Ginsburg.
Vi befinner oss i hennes lilla utställninglokal i Trosa. Hon bläddrar i ett album där förlagorna ligger, växter som hon samlade in och pressade under sommaren 2008. Växterna som ingen vill ha. Under helgen ska hon presentera sin nya bok Ogräs – känn igen och ta bort, på Trädgårdsmässan i Älvsjö.
– Jag är väldigt orolig att folk ska komma med små plantor och fråga ”vad är det här?”, och så måste jag svara ”jag vet inte”, säger hon.
I boken presenterar hon 55 ogräs i detaljrika illustrationer, tips om hur man tar bort dem och annat roligt vetande om dem. Som illustratör har hon bildsatt många böcker, men aldrig skrivit någon själv.
Det var i mitten av 1980-talet, när hon illustrerade en flora, som hon fick upp ögonen för de oönskade växterna för första gången. Hennes förhållande till ogräs är tudelat. Under resans gång har en kärlek väckts hos henne.
– Jag ville ge dem upprättelse och visa hur vackra de är.
Trots det är boken ändå skriven utifrån temat hur man lär sig känna igen och ta bort ogräs.
– Ogräs är ju ingen botanisk art, utan nästan en filosofisk fråga, säger hon.
En alldeles särskild kärlek har hon till de små liv som inte gör så mycket väsen av sig. Växtlighetens motsvarighet till småknytten i Muminböckerna.
– Jag gillar dem som det är lite synd om.
Favoriten heter jordrök. Vissa tycker att tussilago också är liten, försynt och söt. Men när Gunnel Ginsburg visar illustrationen av den gula vårblomman visar den sig vara som ett öga på en underjordisk alien. Där under jordytan sträcker nämligen ett monster till rotsystem ut sig.
Bara för att boken är färdig betyder inte det att Gunnel Ginsburg fått nog av växtriket. Tvärtom har hon snarare fått blodad tand. Eller gröna fingrar kanske man ska säga.
– Härnäst kanske det blir en bok om mossor, jag är så förtjust i mossor, säger hon och får något drömskt i blicken.
Smått och gott om ogräs
►Bara av ogräsmaskrosor finns inte mindre än 500 arter i Sverige. Maskrosen följer människan som en trofast hund eftersom den trivs i jord- och ängsmark som brukats av människan.
►Våtarv är världens vanligaste ogräs.
►Många ogräs kan användas i matsammanhang, som kirskål, nässlor, maskrosblad och gullmeja.
►Groblad kallades av indianer i Nordamerika för den vite mannens fotspår, eftersom den följde med europeerna till USA. Dess klibbiga frön har också en tendens att fastna i fotsulorna.
►Uttrycket Ont krut förgås inte kommer egentligen av tyska ”unkraut vergeht nicht”, som betyder ogräs förgås inte.