Hon trotsade sin fobi

– Jag har haft mycket kärlek i livet, säger Barbro Högstrand när vi ses i hennes färgglada kök i Trosa.
Runt omkring henne sitter foton på hennes barn. På ett syns de tre döttrarna som alla är i nästan samma ålder, men som kommer från tre olika världsdelar: en från Korea, en från Etiopien och så hennes biologiska dotter. På ett annat foto hennes äldste son som numera bor i USA. På ytterligare ett hennes yngsta son Adam.
– Det var han som räddade mig ur den sociala fobin, säger Barbro Högstrand.
För sonen Adam, som kom som ett litet knyte från Korea, visade sig inte vara som andra barn. När han var fem år fick han diagnosen autism, epilepsi och hjärnskada. Allt detta ledde till att Barbro, som levt som hemmafru, med sina tidigare barn och på så sätt kunnat gömma undan sin sociala fobi, tvingades ut i samhället. Alla läkarbesök ledde till att hon bit för bit glömde sina rädslor.
– För att bli av med en fobi, måste du göra det du är mest rädd för. Det är det enda sättet för den ska gå över, säger Barbro Högstrand
Första gången hon kände skräcken, svettningarna och paniken, som den sociala fobin innebär, var när hon var 19 år. Hon hade gått på bio med en pojkvän när hon fick panik och var tvungen att rusa ut därifrån och kräkas på toaletten. För att slippa uppleva det igen började hon isolera sig hemma, ”kapsla in sig” som hon säger, och ju mer hon gjorde det desto mer fick den sociala fobin greppet om henne.
Under den första tiden av fobin blev hon tillsammans med en man som hon kände sedan tidigare. De gifte sig och fick en son. Men fobin ledde till att de separerade efter några år och Barbro blev ensamstående. När sonen var i femårsåldern såg hon en annons från en FN-soldat som sökte brevvänner. Barbro tänkte att det skulle vara ett bra tillfälle att få frimärken till sonens frimärkssamling, så hon svarade på annonsen. Men det blev inga afrikanska frimärken, eftersom breven skickades med FN-frimärken. Istället ledde brevväxlingen till att hon träffade sin andra man. Med honom fick hon de tre döttrarna och sonen Adam. Långt senare, när hon var fri från den sociala fobin, gifte hon sig i ett kort äktenskap. Men sitt livs kärlek mötte hon för bara några år sedan.
– Han känns som en sista pusselbit. Det är helt suveränt, säger Barbro Högstrand.