Under andra världskriget ledde JA Selanders kritik mot Nazityskland till att den svenska staten drog in tidningens upplaga vid tre tillfällen. Hans vägran att anpassa sig till den dåvarande samlingsregeringens inskränkningar i pressfriheten är en viktig del av svensk presshistoria och har utgjort en stor källa för forskningen.
– JA Selander hade tillsammans med Torgny Segerstedt på Göteborgs handels och sjöfartstidning en stor betydelse för opinionsbildningen mot nazismen under kriget, i Sverige men också i de nordiska grannländerna. Det Selander skrev citerades ofta av till exempel BBC:s sändningar, säger Kent Zetterberg, professor emeritus på Försvarshögskolan, som skrivit om JA Selander i flera vetenskapliga sammanhang.
Den i dag 73-åriga Zetterberg är en synnerligen välmeriterad historiker som står för en omfattande forskargärning inom bland annat svensk säkerhets- och försvarspolitik men också presshistoria.
– Jag har forskat om Sveriges roll under andra världskriget halva mitt liv. 1975 skrev jag min avhandling om Folkpartiets roll under kriget; ”Liberalism i kris”. Den är evigt aktuell eftersom det alltid är kris inom liberalismen, säger han med ett skratt.
I Zetterbergs forskning om Selander betonas rollen som antinazist och en demokratins förkämpe.
– Hans insatser bidrog i väsentlig grad till att samlingsregeringen lade om kursen och ändrade sin presspolitik efter de mörka åren med censur och tryckfrihetsinskränkningar mellan 1940 och 1942.
– Samtidigt får man inte glömma att han även var en skicklig tidningsentreprenör som såg till att Eskilstuna-Kuriren kom att dominera marknaden i Eskilstuna. Under kriget ställdes han på svåra prov . Det var tuffa tider med annonsbojkotter där företrädare för industrin tyckte att hans linje ökade risken för att Sverige skulle bli indragna i kriget.
Vad har Selanders arbete och ställningstagande betytt i ett senare perspektiv?
– Hans ställning mot diktaturer fortsatte och hade stor betydelse under kalla kriget. Han intog en skarp linje mot Sovjetunionen så på det viset levde traditionen från andra världskriget och kampen mot nazismen vidare. När kalla kriget tog slut var det många som sa att nu är historien slut. Men det kommer alltid nya makthavare, nya potentater.
Hur ser hoten mot demokratin ut i dag?
– Det finns en breddad hotbild efter kalla kriget där det ibland är svårt att se vem som är vän och vem som är fiende. Det kanske var enklare förut när det handlade om Hitlertyskland eller Sovjetunionen som motståndare, de utgjorde ett tydligare hot. I dag är det mer subtilt, och det nya medielandskapet innebär både hot och möjligheter.
Ett exempel som Zetterberg för fram är de påverkanskampanjer som drivs via sociala medier. Omvärldsinformationen som den genomsnittlige mediekonsumenten får i sin smarta mobil betecknar han som en pyttipanna med starka inslag av ryktesspridning.
– Nu har man fått upp ögonen för hur lätt det är att driva informationskampanjer, att sprida rykten och skapa falska nyheter. Och det är inte helt enkelt att bygga upp ett försvar mot detta. Här spelar media en viktig roll för det sprids oerhört mycket desinformation. I Sverige har vi varit väldigt naiva kring detta. Ryssarna är experter på desinformation och andra diktaturer, som Kina, är också framstående. Men vi börjar så smått att lära oss granska detta.
Vad hoppas du att panelsamtalet på lördag kan bidra med?
– Manipulation av nyheter och opinionsbildning är ständigt aktuellt. För egen del är det alltid skojigt att knyta ihop de långa linjerna i historien. Ytterst handlar det om kampen för demokratin och mot olika former av diktatur. Det är en evig kamp som hela tiden måste fortsätta.