Hults lekande juniorliv byts till tufft seniorkliv
Som junior behövde han inte anstränga sig så där värst mycket. Bollkänsla räckte när Rasmus Hult blev en av de bästa i Europa. Nu ska Nyköpingskillen ta det berömda och svåra klivet in i seniorvärlden.
Snarare det att han inte behövt. Eller kunnat.
Jag har haft tur som kommit så här långt på talang. Det är lättare att slå sig fram i Sverige. I England tränar dom i typ tio år för att få göra en enda match i landslaget.
Jag har bra blick för spelet och bra bollkänsla. Dessutom har jag av någon anledning alltid haft bra kondis, trots att jag inte tränat så hårt. Allt det här har passat juniorsquash ganska bra. Men det är nu det svåra kommer, jag måste bli mycket starkare om jag ska bli riktigt bra även som senior.
Rasmus som spelar i elitserien med Stockholmsklubben Roslagen kunde önskat sig bättre förutsättningar hemma i Nyköping.
Jag skulle klara av att träna mer och hårdare om jag hade jämnbördiga spelare att träna med lite oftare. Jag åker upp till Stockholm och tränar ett par gånger i månaden, men annars spelar jag mest med kompisar och med farsan.
Om du är skitduktig på fotboll och spelar i Råby och måste vara kvar där, då får du stå och träna frisparkar på egen hand. Du måste själv göra allt det som de bra lagen kan sköta tillsammans, jämför Rasmus.
Tids nog kommer han att lämna Nyköping.
Ska man satsa ska man egentligen inte bo kvar i Sverige. Då är det England som gäller. Pakistan har förstås en massa bra spelare, men det känns som att det inte är så lätt att plugga vidare i det landet. . . Och England är inte aktuellt för min del. Det blir Stockholm eller Lund. Men först ska jag göra lumpen i Vaxholm.
Militärtjänsten kan man ta som ett bevis för att Rasmus verkligen inte räds den möda som en seniorsatsning innebär.
Redan på mönstringen förklarade han för personalen att han ville göra det tuffaste som fanns.
Jag vill göra något annat än att plugga efter studenten. Och då kan jag lika gärna göra det ordenligt. Jag var för svag för att bli kustjägare men amfibieplutonsbefäl på Vaxholm ska vara tufft det också. Att åka till Strängnäs och ligga och skjuta i skogen hade jag aldrig gjort.
Som junior var han rankad topp 3 i Europa. Som nybliven senior är han nu rankad 13:e i Sverige. Vintern har varit framgångsrik för den tiofaldige (!) svenske juniormästaren. Andraplatsen i French Junior Open rankar han högst, men tiondeplatsen i världens bästa tävling British Open duger den också.
Killen jag förlorade mot i Frankrike vann EM sedan. Hade jag inte blivit senior i februari hade jag kanske haft ett EM-silver här nu.
Rasmus har förutsättningar att bli nationens bäste i en sport ingen har någonting emot, men som den stora massan sällan uppmärksammar.
Jag är nöjd med den uppmärksamheten jag får. Jag har en annorlunda spelstil och det brukar stå folk och kolla när jag tränar. I Stockholm är det fullproppat i squash-hallarna dagarna i ända. Men självklart kan jag bli avundsjuk på elitspelare i andra sporter, visst kan jag tycka att jag valt fel sport på det viset. Jag skulle också vilja tjäna stora pengar.
Samtidigt hade det kanske krävts lite mer för att bli top 10 i tennis.
Så jobbar vi med nyheter