Hur populär får historien bli?
Hur populär kan man göra historien innan den förvandlas till skojiga anekdoter? Den kluriga frågan diskuterades när man på Bokmässan i år uppmärksammade den växande populärvetenskapen.
Dick Harrison har själv skrivit böcker om Robin Hood, digerdöden och Birger Jarl och brottats med gränserna mellan det populära och det populistiska.
Gränsen för mig är om jag hoppar över ett problem för att det blir för svårt att diskutera i en bok. Då är det inte populärhistoria längre utan skröneverksamhet.
Idéhistorikern Karin Johannisson som skrivit böcker om nostalgi och om kvinnokroppen tycker inte att det är intressant att diskutera var gränsen mellan historia och populärhistoria går. Det viktigaste är att välja ämnen som engagerar folk.
Jag undrar varför det är så många män som skriver böcker om stora manliga hjältar. Tittar man på de historiska böcker som ges ut upptäcker man att de handlar om Gustav Vasa, Axel Oxenstierna och andra manliga ledare. Det är bara krig och slagfält hela tiden. Vart tog vardagshistorien vägen? undrade Karin Johannisson som med saknad mindes 70-talets böcker om mjölnarens och tvätterskans historia.
På den frågan hade Dick Harrison ett sekundsnabbt svar. Det är förlagen som vill ha krig och kungar, förklarade han.
När jag skriver en bok vill förlagen alltid att jag lyfter fram krigen och kungarna. Det är den sortens ämnen som säljer. Jag skulle gärna skriva mer om mjölnare och tvätterskor.
Den svenska historielösheten har det talats mycket om. Dick Harrison menar att den helt och hållet beror på Sveriges fredliga förflutna.
Senast vi var i krig var 1814 och då besegrade vi Norge på några veckor eftersom de inte hade någon armé överhuvudtaget. När man inte behöver göra upp med något i sitt förflutna försvinner behovet av att blicka bakåt.
Men de senaste decennierna har vårt intresse för historia ökat rejält.
Under det tidiga 1900-talet fanns en stark tro på tekniken och framtiden som gjorde historien ointressant. Alla ville blicka framåt. Men med det nya krismedvetandet på 80-talet kom ett behov av att se bakåt och förstå varför vi hamnat där vi gjort, sa Karin Johannisson.
Peter Englund, Dick Harrison och andra historiker som skriver populärt och enkelt har förstås gjort sitt till för att göra svenskarna till ett historieintresserat folk igen. Men deras insatser har inte varit lika uppskattade i alla läger, avslöjade Dick Harrison.
Jag har flera äldre kollegor som stoppats i karriären för att de skrivit populärhistoria. Och jag har själv känt att mina böcker inte setts som seriösa bara för att de är populärt skrivna. Det finns så mycket i historiebranschen som är gammalt och ingrott.
Men populärhistoria tänker han och Karin Johannisson fortsätta att skriva, så länge de känner att det fortfarande finns plats för att problematisera och fundera kring svåra frågor. Kanske är det precis så enkelt som Dick Harrison hävdade:
Populärhistoria handlar bara om att skriva en normal vetenskaplig bok på ett begripligt språk.
Så jobbar vi med nyheter