Husägare: "Ingen köper ett hus där det kan bli gruva"

Det är fastighetsägarna runt Nävekvarn som får stå för notan när gruvbolag får tillstånd att leta mineraler. Det menar bland annat Gunnar Borg, sommarboende i Skeppsvik. Han hävdar att värdet på traktens hus sänks och riktar skarp kritik mot Bergsstatens tillstånd, som i hans mening delas ut "lättvindigt".

Gunnar Borg.

Gunnar Borg.

Foto: Privat

Övrigt2018-01-23 06:00

Gunnar Borg bor stora delar av året i USA. Efter ett vinterbesök i sitt hus i Nävekvarn är han upprörd. Han menar att det kanadensiska gruvbolagets ansökan om undersökningstillstånd inte borde ha skickats ut så brett.

– Fastighetsägare som inte berörs får det. Jag tänker på alla äldre som bor i Nävekvarn, det är mycket att sätta sig in i, säger han.

Gruvbolagets ansökan berör ett stort område om 3508 hektar. 28 A4-sidor med berörda finns i myndigheten Bergsstatens papper. Att en fastighet finns med på kartan i ansökan, betyder inte nödvändigtvis att fastigheten sedan blir aktuell för undersökning. Om det kanadensiska bolaget får möjlighet att undersöka marken på Tunabergshalvön, krävs ytterligare tillstånd för fastigheter i detaljplanerade områden.

Gunnar Borg menar att detaljplanerade områden helt borde exkluderas från ansökan om undersökningstillstånd.

– Vad finns det för vett och sans med att rita områden som inte ska ingå i undersökningen? Gruvbolagen gör sådana här ansökningar för att visa sina investerare hur stor yta de har. Det gynnar deras attraktivitet och ökar värdet av företaget, hävdar han.

Föreningen Utveckling Nävekvarn har också synpunkter. I sitt yttrande till Bergsstaten skriver de, via ordförande Lars Waern, att undersökningen bedöms läggas som en "våt filt" över området. De undrar hur potentiella fastighetsköpare påverkas om gruvbolaget får tillstånd.

Gunnar Borg lyfter samma fråga:

– De som har tänkt sälja får tänka om. Det är ingen som köper ett hus där man misstänker att det kan bli en gruva eller en koboltfyndighet. Hela området påverkas, säger Gunnar Borg.

Mellan år 2010 och augusti 2017 fick Bergsstaten 3884 ansökningar om att få undersöka mark för eventuell gruvbrytning. Endast 110 fick avslag, vilket får Gunnar Borg att hävda att tillstånden delas ut lättvindigt.

– Varför delar man ut tillstånd med så låg sannolikhet att hitta en fyndighet, när så många fastighetsägare och markägare får betala? Bergsstaten beviljar ansökningarna alltför slentrianmässigt, det är slapp handläggning. De mäts på hur snabbt de kan bevilja ansökningar med enda kravet att minerallagen ska efterlevas, säger Gunnar Berg.

Bergsstaten hänvisar till att de följer minerallagen när de fattar beslut om undersökningstillstånd. Lagen säger, komprimerat, att staten ska säga ja till den som bedöms vara lämplig att undersöka marken om det kan antas att fynd kan göras.

Statistiken talar emot en gruva

Bergsstaten beviljar i snitt drygt 200 undersökningstillstånd per år. Just nu finns 608 aktiva tillstånd.

Bara en till två procent av undersökningstillstånden blir till gruvor. I dag finns 14 metallgruvor i Sverige och en lergruva (i Skåne).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!