Det är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som bestämt att återkalla det tillstånd som en sörmlänningen fått för boendet.
Skälen är flera; Dels saknar föreståndaren på hvb-hemmet, som ligger i norra Sverige, såväl utbildning som erfarenhet och har aldrig godkänts av IVO. Dels har man skrivit in barn och ungdomar vars problem personalen inte har kompetens för.
Dessutom pekar man på att all verksamhet pågår i undermåliga lokaler och att dokumentationen också är bristfällig.
Den orosanmälan som polisen gjort, och som nu resulterat i en polisanmälan, har inget att göra med IVO:s beslut.
‒Vi har tidigare fått flera anmälningar mot det här hemmet som gjorde att vi bestämde oss för att genomföra en oanmäld inspektion, säger IVO Nords enhetschef Pia Karlsson i Umeå.
Det har dessutom kommit fram att det förekommit brister i kontrollen av personal som anställts. Vilket IVO:s personal understryker måste ske. Det ska inte finnas risk för att personer som dömts för sexualbrott eller våldsbrott ska anställs. Det är en fråga som rör ungdomars säkerhet och trygghet vid en placering på ett hvb-hem.
Vid inspektion för någon vecka sedan fick man dessutom motstridiga uppgifter om hur många barn man hade inskrivna på hemmet. Föreståndaren uppgav fyra, medan företagets ägare menade att det bara var ett barn. Barnet heller inte heller bo på själva hvb-hemmet, utan fanns placerad i ett familjehem.
IVO:s utredare pekar vidare på att hemmet flera gånger hade tagit emot andra ungdomar än dem man sökt tillstånd för - nämligen ensamkommande flyktingbarn mellan 13 och 17 år.
Ett yttrande från företagaren har nått IVO, men det har inte förändrat IVO:s ståndpunkt.
I beslutet från den 21 februari skriver man att verksamheten ska avvecklas inom 24 timmar, trots att det även ska ges skälig tid.
24 timmars varsel?
‒Det stämmer, säger Pia Karlsson. Det är inget tryckfel.
Den orosanmälan som polisen skrivit bottnar i att man fått kännedom om att ägaren av hvb-hemmet haft ett av de ensamkommande flyktingbarnen hemma i sitt eget hem.
‒Vi är skyldiga att göra en orosanmälan om vi tror att ett barn kan fara illa, säger Elisabeth Johansson som är gruppchef på brott i nära relation på Sörmlandspolisen.
Att man utifrån denna orosanmälan nu också gjort en polisanmälan ska man inte läsa in för mycket i, menar Elisabeth Johansson:
‒Misstankegraden är i det här skedet ganska låg, säger hon.