I kväll börjar resten av säsongen
Jag har de senaste dagarna pratat med ett gäng personer och frågat dem hur de tror att det kommer att gå för Nyköpings Hockey. Nästan alla har kliat sig i nacken och sagt att NH måste ta sig i kragen nu. Ingen har sagt någonting om ekonomin. Det betyder antingen att många inte förstår hur hårigt läget är eller att det som sker på isen är så mycket intressantare att prata om.
Men det som händer på isen kommer att spegla av sig på det som händer i styrelserummen. Alla vet hur man lämpligast sätter en snöboll i rullning. Vinn matcherna, spela med hjärtan stora som badbollar, häng med i toppen.
Spelarna behöver egentligen inte bry sig om sambandet. De är idrottsmän och har sin egen yrkesheder att bry sig om. Det borde räcka.
Det blir ingen lätt match mot Björklöven ikväll, det blir en rysare mot Boden på söndag.
Det har man känt tidigare, att det här blir ruskigt viktigt, det här kan till och med bli avgörande. Eftersom NH envisas med att gå på minor ingen trodde fanns så har marginalerna krympt igen.
Jag vet inte var det brister. Om det är grundspelet, inställningen, alla nya spelare, en ganska grön tränare, osäkerheten inför framtiden. Det finns många teorier och man kan vara säker på att spelarna och ledarna grunnar minst lika mycket som alla andra. Kanske är det där felet ligger, i grunnandet den omtalade mentala faktorn. Själv är jag sugen på att ta den lätta vägen och redovisa hela ärendet på ett och samma konto, det som det står Många bäckar små på.
Men det jag känner starkast är att det nu är upp till spelarna själva. Laget har besegrat Skellefteå borta och manglat ner AIK i två minnesvärda matcher. Var det bara tillfälligheter? Har vi misstagit oss på kvaliteten? Ska vi sänka kraven och gilla läget? Tycka att dom nog gör så gott dom kan?
Relevanta frågor men svaren måste bli nej, nej, nej och nej.
Ingen kräver stordåd i varje match och 15 raka segrar. Men man kan kräva att betalda yrkesmän tar sitt ansvar även när det inte är glamorösa måstematcher inför flera tusen. Åtminstone gör jag det. Här finns ett mönster, det är inte bara tillfälligheter.
Jag tror att laget håller en viss kapacitet, jag tror att spelarna själva tror att de är bättre än vad de totalt sett visat.
Därmed; upp till bevis. Det är inte lönt att drömma och snick-snacka om stora förändringar hit eller dit. Vi har kommit mer än halvvägs och föreningen sitter fast i en ekonomisk tvångströja. Men det går fortfarande att komma långt med det som finns. Här finns potential och möjligheter.
Glöm Vallentuna och Huddinge, låt oss faktiskt göra det och bara titta framåt.
I kväll vill jag att det syns, känns och hörs vad matchen mot Björklöven gäller. Jag vill se Miika Männikkö åka skridskor med sån där frenesi att man undrar om karln är på väg att få ett epileptiskt anfall. Jag vill se Ronny Björlin stor och stark och cool, med tuggummit rätt i mun. Jag vill se Daniel Johansson trampa runt backar med den där behärskade elegansen. Dom säger att Bobbie Hagelin varit grym på träningarna, då vill jag se att han direkt visar att han hade varit värd fler chanser i elitserien.
Jag vill ha fler matcher inför en kokande hall, jag vill att det ska leva, att NH slipper jagandet från i höstas och är med hela vägen den här gången, från start. Att det finns fokus över till kommande matcher. Då har man också råd med en och annan förlust senare.
Resten av säsongen börjar i kväll.
Så jobbar vi med nyheter