I medborgarnas intresse

På senaste fullmäktige i Oxelösund debatterades de folkvaldas arvoden, inte minst kommunalrådens. Torbritt Bökman (m) har en poäng när hon anser att heltidspolitikernas arvoden för uppdrag i de kommunala bolagen borde ingå i grundlönen och inte tillkomma som extra arvoden. Inte minst eftersom mötena är förlagda till dagtid, ordinarie arbetstid.
Oxelösunds förfarande gör visserligen att man hamnar på en mer blygsam placering vid riksjämförelser mellan landets kommunalråd, men det är knappast ett hållbart argument. Oxelösunds Benita Vikström tillhör inte de högavlönade kommunalråden i landet. Om man plussar ihop lön och arvoden för 2003 hamnar hon på strax under 40 000 kronor i månaden, vilket inte är anmärkningsvärt. Det borde gå att omvandla till en rak månadslön och därigenom också göra det lättare för kommuninvånarna att exakt se vad de folkvalda tjänar.
Däremot finns det anledning att bekymra sig över Kustbostäder. Kommunen ökar sitt borgensåtagande i bolaget med 26 miljoner kronor. Vid årsskiftet 2001/2002 hade Oxelösund ett åtagande på totalt drygt 223 miljoner kronor i Kustbostäder. Nu ökar detta. Bökmans förslag om en fullständig genomlysning av bolagets ekonomi är påkallat. Medborgarna torde fundera på varför de ska skuldsättas med ytterligare tvåtusen kronor på grund av bolagets dåliga ekonomi. Varför majoriteten motsatte sig en för kommunmedborgarna vettig begäran om grundlig genomlysning är en motiverad fråga. Vad finns det att vara rädd för?