För de allra flesta innebär veckans köldknäpp kanske mest att raggsockor åker fram - men för andra är det betydligt allvarligare.
Vid SSAB:s stålhamn i Oxelösund är det allvar. Här drar personalen i gång en brasa – en låda med spillvirke som tuttas på - när vädret blir för extremt.
När SN var på plats behövdes dock ingen brasa – det var bara minus elva grader men hamnföretaget tar höjd för kallare dagar.
– Vi har precis fått klartecken att köpa in busskurer med gasolinfravärmare, säger Sören Lindby, områdeschef vid stålhamnen.
Hamnarbetaren Nicklas Amloh har varit med när det är riktigt kallt. I mitten av 80-talet var det vid ett tillfälle minus 30 grader i två veckor.
– Det gick att jobba en timme, sedan var vi tvungna att gå in och värma oss, säger han och berättar att han jobbat i stålhamnen sedan 1983.
Nicklas Amloh och Paula Svensson tycker ändå inte att kyla är värsta vädret.
– Visst är det kallt, säger Paula Svensson men båda är överens om att nollgradigt, regn och stark vind är värst.
– Då är det som jävligast, säger Nicklas Amloh.
Platschef Sören Lindby brottas med många olika problem kopplat till vädret – som styr agendan en hel del. Båten som lastas för dagen är sex dagar försenad. Det går inte att lasta obehandlat stål när det regnar eller snöar - den börjar rosta. Och på sommaren kommer andra problem.
– Det blir som en gryta i båten, det händer att vi måste köpa vätskeersättningsmedel till arbetarna, säger han.
Detaljer får därför stor betydelse för verksamheten. Som ett exempel berättar Lindby hur hamnarbetarna tidigare fått kämpa med svåra arbetsförhållanden när stålrullar ska surras vid fartygen.
Tidigare användes metallband som krävde tunga maskiner. Nu har de bytts ut mot klassiska orangea spännband - fast modellen gigantiska.
– Oxelösunds hamn har fått ner sjukskrivningarna och dessutom kan de jobba i kortbyxor nu när den vassa metallen är borta, säger han.
Något som gör skillnad heta sommarmånader även om det känns ganska avlägset denna hyfsat kalla tisdag i februari.