Ifrah vill hjälpa andra
När jag var liten ville jag bli läkare och den drömmen finns nog kvar fortfarande. Jag vill i alla fall ha ett jobb där jag kan hjälpa människor, säger Nyköpingstjejen Ifrah Mohamod.
Det är jobbigt och ibland känns det som om man får hjärnsläpp, men då är det bara att bita ihop och göra sitt bästa.
När mamma och pappa flydde från krigets Somalia var Ifrah bara tre år. Några egentliga minnen från tiden innan hon kom till Sverige har hon inte.
Jag har bara en svag bild av hur jag lekte med några fåglar, det är allt.
Familjen bodde först i Valdemarsvik och Norrköping. När Ifrah var åtta år började hon i Herrhagsskolan i Nyköping.
Jag stortrivdes. Jag hade bra lärare och fina kompisar.
När Ifrah gick i femman var hon med i ett minibasketlag. Spelade i en cup. Ett intresse väcktes som varar än.
På högstadiet i Nicolaiskolan försökte jag och en kompis att starta ett lag, men det blev inget.
Det verkar det däremot göra nu.
Ja, vi är ett tiotal tjejer som nyligen hade ett möte med Basketbollförbundet. Nu har vi fått en tränare och nästa vecka drar vi i gång på allvar.
Vad klubben ska heta är inte bestämt. Ifrah tycker att NBA är ett bra namn. Nej, förkortningen står inte för något amerikanskt utan för Nyköpings Basketamatörer.
Ifrah är äldst av sex syskon. Hon har två bröder och tre systrar. Storasysterns roll kan vara jobbig ibland, tycker hon. Det händer att hon måste ta ansvaret för de yngre.
Fördelen är att man kan bestämma mer.
På lediga stunder gillar Ifrah att titta på film, gärna indiska från Bollywood.
Jag tycker om filmmusiken. Den är ofta en skön blandning av traditionell indisk musik och västerländsk hip-hop.
I grunden finns ett stort samhällsintresse. Ifrah slukar nyheterna i tidningar och på internet.
Det är viktigt att se hur andra har det och att veta vad som händer.
Vad hon gör om tio år vet hon inte. Barndomens läkardröm har svalnat såtillvida att hon nog inte vill bli kirurg. Men kanske läkare inom någon annan specialitet. Eller sjuksköterska.
Vi får se. Jag har inte hunnit fundera så långt ännu.
Så jobbar vi med nyheter