Vad säger man till en vän, vars dotter har dött? Vad säger man till ett barn, vars kompis är borta? Vad säger man till någon, som drabbats av det värsta som kan hända?
Det finns inget enkelt svar.
Lika lite som det finns någon lösning, lika lite finns det ett universalsätt att bemöta den som drabbats av förlamande sorg.
När det gäller vuxna kan vi visa stöd i handling. Hämta ett barn på förskolan, laga matlådor och baka bröd.
Och så är det barnen. Ja, där är det svårare. Kanske vill vi skydda genom att inte beröra det tunga, men det blir knappast bra. Även en liten tjej eller kille behöver få chansen att förstå vad som har hänt. Därför måste vi prata med dem som är lite större, och vi måste låta de minsta leka. För det är ju faktiskt så, att leken och fantasin kan vara barnets bästa metod för att bearbeta känslorna. Det här kan du läsa mer om 1177.se, bland många fler tips.
Prata konkret, säger proffsen. För barnen kan bli förvirrade. När vi säger "somnade in", kan den lilla tro att sömnen är farlig. "Gick bort", är också svårt. För vart gick han? Varför fick jag inte följa med?
Och ibland tar bokstäverna slut. Det kommer en stund när vi inte vet vad vi ska säga. En stund när orden känns för långt borta och när rösten inte bär.
Då kan en kram fungera.
En försiktig, men ack så varm.
Det hjälper inte, det ska vi inte inbilla oss. Men kanske kan det lindra en liten stund.