Ingen är kollektivt sjuk

35 riksdagsledamöter har underlåtit att sjukskriva sig när de varit sjuka, rapporterar Sveriges Radios Ekot. Det innebär att ledamöterna har fått betalt för den karensdag som en sjukskrivning annars skulle ha medfört. Samhällsdebatten i övrigt handlar ju om att det är för många som går sjukskrivna och att politiken måste se till att människor snabbare kommer tillbaka till arbetslivet och inte tappas bort i ersättningssystemen.

I grunden är det enkelt: den som är så sjuk att han eller hon inte kan jobba ska vara sjukskriven. Karensdagen gäller alla som inte arbetat på grund av sjukdom. Men ska den som varit sjuk och ändå jobbat drabbas av en karensdag? Några av de utpekade politikerna hamnar i detta gränsland, exempelvis miljöpartiledaren Peter Eriksson. Han må ha slappa redovisningsrutiner i övrigt, men det är på eget ansvar han jobbar hemifrån när höstsnuvan slår till. Andra borde helt enkelt ha sjukskrivit sig under de sjukdomsfall som gjort att de inte utfört sitt uppdrag de aktuella dagarna. Det är lätt att skylla på slarv, men de borde se sig själva en gång till i spegeln och svara på om det inte lika mycket handlade om omsorg för den egna plånboken.

Men att låta riksdagens 349 ledamöter bära kollektivt ansvar för att dessa 35 trixat med karensdagen är inte rätt. Ändå är det den bilden som förmedlas av Ekots granskning. Riksdagsmän slarvar med sjukanmälan, konstateras det. Den som sköter sig ska inte behöva bära ansvar för andras slarv eller snikenhet. De som misskött sig får bära ansvaret som individer inför såväl återbetalningskrav som sina väljare.

Det är bra att Ekot nagelfar landets riksdagsledamöters förmåga att redovisa rätt och korrekt. Med samma engagemang och energi i ambitionerna att syna spelet bakom kulisserna och de beslut som tas av de valda ledamöterna, får vi en granskande public service-radio värd namnet.