Sista tisdagen före jul är också sista dagen för i år som polisen i Gnesta har öppet för besökare.
– Vi stänger kontoret för att kunna vara ute i stället, säger Per Lindberg, och tillägger att det är färre personer i tjänst under julhelgen hos polisen precis som i de flesta andra verksamheter.
Per och kollegan Anna Bohman har jobbat i Gnesta till och från sedan 2014, de senaste dryga två åren har de haft som medveten strategi att arbeta närmare medborgarna.
– Arbetet har utvecklats hela tiden, säger Anna Bohman.
[fakta nr="1"]
Nu upplever de att de har rätt bra koll på folk i Gnesta. De får många tips från allmänheten och har under åren också själva lärt sig att känna igen både namn och bilar.
– Vi hoppas att de flesta känner igen oss också, säger Per, och tillägger att det är så det ska vara för då kanske det inte är så känsligt att komma till polisen.
En vanlig tisdag får de mellan 20 och 30 besök på kontoret.
– Det har ökat ganska mycket de senaste två, tre åren, säger Per.
Det kan det handla om allt från olika typer av anmälningar – till exempel om misshandel, stöld eller bedrägeri på nätet, vilket blivit vanligare på sista tiden – till frågor om trafikregler.
– Det kan vara precis vad som helst som kommer in en tisdag, det går inte precis att läsa på, säger Anna.
De får också många tips, om konstiga bilar eller personer som ofta kör på fyllan. Många kommer in för att ställa frågor om pågående ärenden, andra för att höra sig för om möjligheterna för till exempel ett skolbesök.
Polisen håller också en hel del förhör i Gnesta. Det kan röra sig om anmälningar eller brott där områdespoliserna har varit med från början, men också att de bistår utredningsenheten i Nyköping för att spara restid och underlätta för förhörspersonen. Ofta bokar de in dem på just tisdagarna när de ändå är på kontoret.
Många av besökarna återkommer, och det är inte ovanligt att någon kommer bara för att få prata av sig. Det händer också att någon kommer in för att fråga om råd och då kan det vara viktigt – men svårt – för poliserna att avgöra om det rör sig om ett civilrättsligt eller ett polisiärt ärende.
– Är det civilrättsligt får vi inte uttala oss, säger Anna.
Det kan till exempel handla om par som har gemensam vårdnad om barnen eller om frågor kring en anhörig som gått bort.
– Vi hänvisar ofta till kommunen, och även till Kronofogden och Trafikverket, säger Per.