Irriterad ortsbo: Sätt ljuset på Gnestas gatlampor

– Det firades när kommunen tog över Västra Storgatan för några år sedan men varför sköter man inte gatubelysningen bättre? Det är ju tvärmörkt på vissa håll, anser en Gnestabo som retat sig på den svaga belysningen från centrum fram till rondellen.

Låt ljuset flöda över Västra Storgatan, tycker Gnestabo.

Låt ljuset flöda över Västra Storgatan, tycker Gnestabo.

Foto:

Övrigt2017-12-21 21:00

Enligt kommunens arbetsledare gata och park, Bo Granquist är det inte så enkelt i dagsläget att reglera ljuset centralt. Det finns modernare anläggningar för att reglera lamporna men Gnesta kommun har inte en sådan i dag.

– Men vi har inga kvicksilverlampor längs gatorna i alla fall, påpekar Granquist.

När det gäller gatubelysningen i tätorten så ägs armatur och stolpar av kommunen, Vattenfall ansvarar för elkabel och Söderhamns Entreprenad står för lamporna.

– Det är glödlampor som lyser. Beroende på väg så är ljuskraften 50-150 watt, parkvägar har svagare belysningen medan rondeller har större behov av ljus, konstaterar Anders Hedberg, Söderhamns Entreprenad och betonar att glödlampornas lyskraft förstås försämras allt eftersom åren går.

Klas Landin, Vattenfall, menar att vissa tändningar slås av och på via ett astronomiskt ur medan resterande styrs av ett skymingsrelä.

Lamporna är förinställda utifrån en genomsnittstid och med hänsyn till det geografiska läget i landet. Men stolpens längd och läge, eventuella träd och intilliggande byggnader kan påverka skymmningsrelät att slå av och på lite tidigare eller senare.

– Utifrån mina 37 år i branschen så är det väl smak och tycke vad gäller ljuset. Men vi åker ju inte ut till Gnesta för att ändra tidsinställningen efter ett klagomål, menar Klas Landin.

Den kritiske Gnestabon ställer sig oförstående till det resonemanget eftersom det tänds tidigare på andra håll, som vid Dansutområdet.

– Det tänds respektive släcks alldeles för sent och tidigt i västra Gnesta! Skolan börjar vid åtta och slutar vid 15-tiden så belysningen borde regleras efter när barnen går till skolan.

– Jag tycker att barns och vuxnas liv är viktigare än besparingar. Nu är gatan vår hette det så tjusigt för några år sedan, det borde det levas upp till! Hur svårt kan det vara?

Energiförbrukningen låg för fem år sedan på runtomkring 843 000 kilowatt per år men har minskat betydligt säger Ghita Sjösten, förvaltningschef för tekniska.

– Allt eftersom byter vi även ut gamla lampor till LED-lampor eftersom det är både ekonomi- och miljövinster.

– Vi har ett gammalt system som ska bytas framöver för att få ett jämnare ljudflöde i hela Gnesta. Det ligger på mitt bord. Frågan har dock inte tagits upp än så vi ej kunnat belysa det ännu, säger Sjösteen.

Gatubelysningen i Gnesta

Det finns knappt 2 000 belysningspunkter längs gator, torg, vägar och gång- och cykelvägar i kommunen.

Energiförbrukningen ligger på runt omkring 600 000 kilowatt.

Abonnemanget kostar 558 000 kronor och underhållet landar på 354 000 kronor om året.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!