Is i magen krävs inför kommunal vargavinter

Den verkliga vargavintern för kommun- och landstingssektorn kommer 2010. Inte 2009. Det är en delförklaring till att Alliansens fyra partisekreterare inte vill tillföra ytterligare statsbidrag utöver de nio miljarder som redan lagts till kommunsektorn. En annan är att även statskassans intäkter minskar.
Är det något som Alliansen måste hålla heligt, så är det att vårda förtroendet för statsfinanserna och inte skicka skyhöga låneräkningar till framtidens skattebetalare.
Samtidigt ökar risken för att den offentliga sektorn måste säga upp anställda. Det är detta som ger regeringen huvudvärk. Ur den synvinkeln ska vi nog tolka statsminister Fredrik Reinfeldts uttalanden om att dörren inte är helt stängd för ytterligare kommunbidrag för 2009. Kommer det några nya satsningar av format i vårbudgeten så är det sannolikt främst något som ytterligare minskar kostnaderna för att anställa.
Tiderna är hårda redan nu i många kommuner. Men det betyder inte att kommunerna nödvändigtvis måste få mer pengar från staten för att klara 2009. Regeringen har redan skjutit till nio miljarder för 2009 och 12 miljarder för 2010.
Låt gå att det inte råder brist på politiska krafter som är generösa med att lova bort mer pengar via olika uttalanden. Men notera då att det är pengar som de inte själva har ansvar för. Regeringen har lärt sig läxan av 90-talskrisen. Den tänker hålla hårt i skattepengarna och uppmanar kommunerna att göra detsamma.
Det sistnämnda är ytterst relevant. De senaste årens högkonjunktur bör ha inneburit att kommuner med hyfsad ordning på sin kostnadsstruktur, har gjort goda överskott både 2007 och 2008. Det har gett investeringsutrymme.
Nu blir det svårare. 2010 verkar bli kommunsektorns svåraste år. Därför är det logiskt att regeringen riktar de extra resurser som finns att tillgå till 2010. Bistra tider kräver hårda prioriteringar.
Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga är en tung del i det stöd som regeringen riktade till kommunerna i höstbudgeten. Stödet ska möta det kanske svåraste utanförskapsproblemet, ungdomsarbetslösheten. Kombinationen Las, lågkonjunktur och stora ungdomskullar gör ungdomsarbetslösheten till en brutal huvudvärk. Sist in, först ut, färre nya jobb och de välkända kvalitetsproblemen inom den svenska skolan är svåra ingredienser i en besk häxbrygd.
Om finansminister Anders Borg (M) hittar budgetutrymme för några särskilda insatser i vårbudgeten bör det vara något som underlättar för de unga på arbetsmarknaden som annars riskerar att hamna i arbetsmarknadsåtgärdernas välnötta ekorrhjul.