Jackie Fountains släpper skiva
Vem köper en vinylplatta av något okänt band från Gnesta, som la av för 37 år sedan? Pop/rockbandet The Jackie Fountains hade sin sista spelning 1967. Men i januari 2004 släpptes deras första LP-skiva, utgiven av en schweizare med förkärlek för 60-talsrock.
De två frontfigurerna är tyvärr döda, säger Anders Andy Eklöf.
Hasse Wärmling, gitarr, och Bob Yell, sång och bas, gick bort för cirka tio år sedan. Kvar är förutom Andy, Sören Bulan Gustafsson, Mladen Mimi Matisic, Hangry Lundin och Lasse Kjellström.
Lasse var den som startade bandet, var bandets första sångare och hittade på namnet. Han kunde däremot inte vara med på release-partyt.
Spänningen och stämningen är hög när bandets manager, Peter Wärmling, avtäcker den sensationella plattan. Omslagsbilden är tagen vid Wisbohammars kvarn där bandet brukade repa. Hasse, Bob, Andy, Sören och Hangry en smula yngre än idag. Mimi kom med i bandet först 1966.
Det är en lustig historia. Grabbarna hade ingen aning om att en ung kille i Schweiz nosat upp det gamla rockbandet. Rolf Rieben, ägare till skivbolaget Feathered Apple, fick kontakt med Peter Wärmling som samlade ihop allt material han kunde hitta.
The Jackie Fountains hade sin publik i Gnesta, Nyköping och Stockholm. Två singlar gavs ut men ingen LP. Nu finns tolv låtar samlade på den nypressade skivan. Med modern teknik har skräpljud i möjligaste mån rensats bort.
Allt är mono och några av spåren är från väldigt enkla inspelningar med en rullbandspelare som gick fortare i början och i slutet, berättar Peter Wärmling.
Skivan var färdig i januari och har kunnat beställas över Internet. Men för de gamla bandmedlemmarna är det premiär den här kvällen. Först trycktes 500 exemplar som gick åt på tre veckor. Specialaffärer för vinylskivor i till exempel Kalifornien, Belgien och Tjeckien har lagt beslag på det mesta. Nu är 500 till på väg.
Med plattan följer bildmaterial och gamla tidningsurklipp från bandets storhetstid.
Det är en helt otrolig grej! Vi slutade för 37 år sedan och nu kommer en platta som säljer över hela världen, säger Sören.
Grabbarna bubblar i mun på varandra när minnena poppar upp. Mitten av 60-talet var modsens tid. The Jackie Fountains höll fast vid myggjagare och brylcreme, men var ändå mycket populära bland ungdomarna.
Vi turnerade från Borlänge till Norrköping men spelade mest på klubbarna i Gamla Stan, säger Sören.
Vi var jävligt populära i Nyköping och Södertälje, fyller Andy i.
En av de största händelserna i bandets karriär, var som förband när The Who spelade i Nyköping.
Det stod i tidningen att vi hade högre decibel än dem, säger Hangry och myser.
Det var inte bara publiken som tog emot dem väl. The Whos Keith Moon berömde dem och gav sina trummpinnar till Sören.
Borlänge var det längsta bandet begav sig.
Vi hade långt hår och alla trodde att vi var engelsmän. Vi var tvungna att prata engelska hela kvällen, berättar Sören.
Året 1967 upplöstes The Jackie Fountains. Någon flyttade för studierna, någon ryckte in i lumpen, alla träffade tjejer. Intressena gick isär helt enkelt. De spreds för vinden och några körde vidare i andra konstellationer.
The Jackie Fountains får vi aldrig se eller höra igen. Men återseendet på Bryggeriholmen väcker ändå suget att spela ihop igen.
Vi tänkte börja lira ihop framöver, men bara för att jamma ihop lite, säger Hangry.
The Jackie Fountains finns inte längre, bara några grabbar som jammar ihop och minns hur det var att ha långt hår och se namnet på sitt band på fansens jackor.
Så jobbar vi med nyheter