Jag är besatt av en Shrekmössa
Tänk dig en limegrön mössa med två shreköron på. Ni vet Shrek, det animerade seriefigursträsktrollet. Ja, tänk er helt enkelt den absolut underbaraste mössan mänskligheten någonsin har skådat. Eller kanske om jag ska vara mer specifik: den vackraste mössa en femåring någonsin har skådat.
I vilket fall som helst var det kärlek vid första ögonkastet. Jag blev helt totalförälskad i Shrekmössan. När jag ett par minuter senare i skidbacken fick syn på ett helt gäng med skidåkare som bar sådana mössor blev lyckan total. Den kanske gick att få tag på någonstans inom räckhåll. Jag gnuggade mina små grå och kom till sist på att jag faktiskt sett att det var en utsatt Shrek-slalombana lite längre ned i backen, och om jag inte mindes fel fanns där även ett tält. Kanske var det där mössorna fanns?
Helt bortom allt vett och sans susade jag nedför backen så fort jag någonsin kunde. Åkningen kan inte ha klassificerats som vidare vacker men fort gick det vill jag lova. På någon minut var jag nere, men förgäves. När jag anlände till tältet läste jag på en skylt vad som krävdes för att få en mössa. Att åka den lilla Shrek-slalombanan var ett krav. Lugna puckar tänkte jag. Tyvärr var det ett åldersmaximum på 12 år.
Moloken åkte jag därifrån. Arg som ett bi såg jag hur andra som utan tvekan var över tolv år, ja snarare i tjugoårsåldern åkte omkring med Shrekmössor. Jag kunde knappt koncentrera mig på något annat än den där mössan. Slalomåkningen blev lugnt lidande den dagen. Men vadå, jag var som besatt av min kära mössa.
Till slut tog jag mod till mig. Jag åkte fram till tältet och bad med bedjande hundögon om att jag skulle få en mössa. Tro det eller ej, men killen som stod i tältet småskrattade åt mig och sa till slut att det nog skulle gå bra. Så numera är jag en stolt ägare av en Shrekmössa!
Så jobbar vi med nyheter