Ljudet av sirener hörs in i akutmottagningens lokaler. En sjuksköterska får information via dataskärmen och från utryckande ambulanspersonal om en trafikolyckas dignitet och skador. Ett traumateam på akutmottagningen gör sig beredda. En läkare, sjuksköterskor, undersköterskor står alla som i ett stand by-läge och inväntar ambulansen.
Emelie Lemassova har arbetat på akutmottagningen vid Nyköpings lasarett i sex år. Hon beskriver det bästa med jobbet; känslan hur det är att ge livet tillbaka till någon som till exempel drabbats av hjärtstopp, hur det är att hjälpa någon som har ont, hur det är att lindra någons smärta.
– Vi är ett helt team som hjälper till, men det är därför vi jobbar här – för att hjälpa. Vi är proffs på akut sjukvård, säger Emelie Lemessova.
Hon har nyligen fått en tjänst med specialitet på barn. Den vården är eftersatt på akutmottagningen och har mött en del kritik, bland annat från myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Med hennes hjälp och andra verksamheter på lasarettet ska barn erbjudas bättre vård. Det är tanken.
– Vi behöver förbättra barnsjukvården, säger Karin Svalgård, verksamhetschef på akutmottagningen.
Akutmottagningen kan ses som något av sjukhusets knutpunkt. Hit kommer personer ofta med ambulans efter allvarliga tillstånd som bröstsmärtor, magsmärtor, svåra andningsbesvär eller som drabbats av olyckor, som kan vara en avsliten knäskålssena eller en kraftig huvudskada. Personen bedöms och transporteras sedan vidare till medicin, ortopeden eller kirurgen eller vidare till särskild specialiserad vård, som inte finns på Nyköpings lasarett (till exempel ballongsprängning för hjärta, svåra inre blödningar i skallen).
Till akutmottagningen kommer du utan remiss – det är akut.
Men många kommer också med diffusa smärtor, som i flera fall kan vänta – men där upplevelsen är att vård behövs omedelbart.
Antalet patientbesök till akutmottagningen ökar för varje år. Trots försök att styra om patienterna mer till vårdcentralerna, så fortsätter patienterna flöda in till akutmottagningen.
I år beräknas antalet besök öka med tusen jämfört med i fjol. Det betyder drygt 70 patientbesök om dygnet i genomsnitt.
Fortsätter ökningen kommer 30 000-vallen sprängas inom tre, fyra år.
Så många patienter är inte dagens lokaler för Nyköpings akutmottagning dimensionerad för.
Men nya lokaler är på gång. En ny huskropp ska byggas framför gamla akutmottagningen och vara hypermodern. Den ska finnas på plats om kanske fyra år.
Den kritik akutmottagningar ofta får är väntetiderna. Vid Socialstyrelsens senaste mätning (2018) fick patienter vid Nyköpings akutmottagning vistas i nära fyra timmar, men de som är äldre än 80 år fick vistas ytterligare en timme.
Ju längre väntan och tid på akutmottagningen, desto längre tid innan ändamålsenlig vård kan påbörjas.
– Jag har aldrig upplevt att man får skäll för att det dröjer innan man får vård. Dröjer det beror det på att patienten kan vänta. Det mest negativa med arbetet är arbetsklimatet – att det kan vara stressigt, säger Emelie Lemessova.
Ambulansen kör in i transporthallen för avlastning av en skadad. En bår rullas in i korridorerna. Traumateamet tar vid. Patienter som suttit i väntrummet får snällt vänta lite till. En snabb genomgång av den skadade görs: blod från huvudet, patient ej vid medvetande. Ambulanspersonal ger en snabb återrapport.
Patienten skickas vidare till röntgen för att avgöra om det finns några inre skador i huvudet. Resultatet är gott, inga inre blödningar.
Diagnos: kraftig hjärnskakning. Patienten läggs in för observation på en av akutvårdsavdelningens sexton platser.
Julen närmar sig och det är en av de mest hektiska dagarna på akutmottagningen under hela året, i synnerhet juldagen och annandagen.
Om jultomten fanns vad skulle ni önska då?
– Fler kollegor, svarar Emelie Lemessova.
– Ja, och att fler vill vara kvar hos oss, lägger Karin Svalgård till.